Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Nyliberala idéer bakom förändringen av skolan

Publicerad:2016-11-29
Uppdaterad:2016-12-01
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Mattias Börjesson

Född 1978
Bor i Göteborg

Disputerade 2016-09-23
vid Örebro universitet

Avhandling

Från likvärdighet till marknad: En studie av offentligt och privat inflytande över skolans styrning i svensk utbildningspolitik 1969-1999

Från likvärdighet till marknadsstyrning på trettio år. Mattias Börjesson har analyserat bakomliggande idéer och principer i svensk utbildningspolitik som i grunden förändrat det svenska skolsystemet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare men har främst arbetat som lärare på universitetet. Det svenska skolsystemet har ju genomgått en stor förändring under de senaste decennierna och jag ville veta mer om vilka idéer som drev den här utvecklingen. Sverige är också intressant ur ett internationellt perspektiv, få länder har på så kort tid genomfört så stora förändringar i skolan som vi har.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie av utbildningspolitiska texter från 1969 till 1999. Jag har analyserat närmare 70 utbildningspolitiska dokument där jag främst tittat på vilka värderingar, principer och ideologier som motiverar de politiska förslagen till förändringarna. Mitt fokus är skolans styrning gällande offentligt och privat inflytande i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vi har haft en kraftfull förändring av utbildningspolitiken från en dominans av offentligt inflytande med likvärdighet som mål till ett privat inflytande i form av marknadsstyrning. De första små tendenserna till den här förändringen börjar märkas i mitten på 80-talen men riktigt genomslag får den först 1989 i samband med kommunaliseringsreformen. Den reformen utgör det verkliga startskottet mot en mer marknadsstyrd skola där skolpeng, valfrihet och konkurrens framförs som viktiga principer för en effektiv skola. Det är dock viktigt att hålla i åtanke att argument för ökat brukarinflytande i skolan under 1970- och 1980-talen används som argument för att kritisera den statliga styrningen av skolan, en kritik som under 1990-talen legitimerar införandet av marknadsstyrning i skolan.

Vad överraskade dig?

– Jag förvånades över vilket massivt genomslag nyliberala reformer för ökad marknadsstyrning av skolan fick under 1990-talet utifrån argumentet att de skulle öka skolan effektivitet. Principer om valfrihet, brukarinflytande och föräldrainflytande fick med tiden allt mindre utrymme i debatten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom skolan och med skolpolitiska frågor. Jag tror att avhandlingen kan bidra till förståelse för varför skolan ser ut som den gör idag. I avhandlingen beskrivs politiska idéer som dominerade under 80-talet då svensk skola var som mest jämlik. Jag hoppas också att dessa idéer kan inspirera dem som arbetar i skolan i dag.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev