Hoppa till sidinnehåll
Elevinflytande

Medborgarfostran i fokus

Publicerad:2011-09-12
Uppdaterad:2012-03-22
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Joachim Rosenquist har undersökt skolans medborgarfostran i avhandlingen ”Pluralism and Unity in Education. On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society”. Han menar att den präglas av ett spänningsförhållande mellan mångfald ochgemenskap.

Joachim Rosenquist

Född 1980
i Lund

Disputerade
2011-09-20

vid Örebro universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan

Avhandling

Pluralism and Unity in Education. On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av frågor om skolans roll i ett demokratiskt samhälle och av politisk filosofi i allmänhet. En central diskussion inom politisk filosofi handlar om möjligheten attlegitimera gemensamma normer och lagar i ett samhälle där människor är oeniga om vad som är sant, riktigt och värdefullt. Jag menar att denna diskussion har stor betydelse för skolans del.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens fokus är just spänningsförhållandet mellan mångfald och gemenskap som detkommer till uttryck i en skolkontext och hur man kan finna en balans mellan dessa värden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I korthet argumenterar jag för att demokratin följer av en norm om ömsesidighet vilken uppställergränser för mångfalden och bland annat underbygger en obligatorisk medborgarfostran för alla barnoch ungdomar i ett demokratiskt samhälle. Samtidigt måste skolans medborgarfostran undvika attta ställning i fråga om vad som är det goda livet, eller den sanna tron, och begränsas till ett innehållsom kan legitimeras utifrån demokratins behov av välinformerade, kritiskt tänkande medborgare.Det är således inte legitimt att exempelvis fostra alla barn till att bli kristna, eller för den delenateister. Denna gränsdragning är i praktiken ofta svår att göra, vilket jag visar i en diskussion avmedborgarfostrans innehåll. Kan man undervisa opartiskt om religion, vilket utrymme bör ges föralternativa teorier om livets uppkomst och utveckling, och hur kan idealet om kritiskt tänkandegöras förenligt med traditionalistiska livsåskådningar? För att bara nämna några problematiskasituationer.Jag diskuterar också barns rätt att utveckla självständiga ställningstaganden i relation till föräldrarsintresse av att utöva inflytande över sina barns trosföreställningar och värderingar. Slutligenutvärderar jag argument för och emot föräldrars och barns rätt att välja skola utifrån det somtidigare sagts om avvägningen mellan mångfald och gemenskap.

Vad överraskade dig?

– Mest överraskande var nog att jag kom till en skeptisk slutsats i fråga om rätten att välja skola. Jaghade på förhand trott att argumenten för denna rätt skulle vara starkare och argumenten mot densvagare än vad som visade sig vara fallet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare i olika ämnen och verksamma pedagoger som intresserar sig för skolansmedborgarfostran, skolpolitiker och den bildade allmänheten.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev