Åtgärdsprogram

Åtgärdsprogram

Var femte elev i den svenska skolan är i behov av någon form av stödåtgärd och för varje elev som behöver stöd måste det skrivas ett åtgärdsprogram. Det är en omfattande verksamhet som berör många och den gäller både om eleven inte nått skolans mål eller varit utsatt för exempelvis mobbing. Skolverket kan också gå in och granska elevers åtgärdsprogram och därför måste de sparas och arkiveras. Dokumentation kring enskilda elever får med andra ord allt större betydelse i dagens skola.

Avhandlingen bygger på en undersökning av arbete med åtgärdsprogram där alla lärare i en kommun fått besvara en enkät. Därefter har sex elever följts under ett och ett halvt år. Ett forskningsmaterial av bandinspelade möten och intervjuer har samlats in.

Studien visar att det i vissa arbetslag utarbetas en omfattande dokumentation, som ändå inte tycks underlätta elevens skolsituation. I andra fall kommer mycket enkla åtgärdsprogram att bidra till att eleven lättare uppnår skolans mål. Ett annat resultat är att skolans personal ofta har kommit överens om avgörande beslut innan föräldrar och elever ges möjlighet till inflytande. I samtal med förälder och elev handlar det då om att få dem att samtycka till de åtgärder som redan fastslagits. Dialogen kan därför ibland liknas vid ett spel för gallerierna.

Studien visar att konkreta och enkelt utformade åtgärdsprogram många gånger fungerar bäst. Det framkommer också att nästan dubbelt så många pojkar som flickor har ett åtgärdsprogram knutet till sig trots att deras problembild inte skiljer sig nämnvärt. Elever med stort behov av stöd kan fungera väl i sin klass om personalen har ett dialogiskt förhållningssätt. När föräldrar och elever bjuds in till en öppen dialog, ökar förutsättningarna för att arbeta på ett sätt som alla känner sig mer nöjda med. Arbete med åtgärdsprogram kan då bidra till att en skapa en inkluderande skola där elever med olika förutsättningar och behov kan arbeta tillsammans.