Att bli bemött och att bemöta. En studie om meritering i tillsättning av lektorat vid Uppsala universitet
Inom universitetets dubbla uppgift, mellan företrädare för ”forskningsuniversitetet” och ”examensuniversitetet”, uppstår motsättningar och samexistens.
– Idén med universitets dubbla uppgift försvinner. Man mister forskningsanknytningen till undervisningen som ju ska vara universitets varumärke. Man anställer duktiga pedagoger men isolerar forskningen till elitforskningsgrupper, säger Ingegerd Gunvik-Grönbladh.
Ingegerd Gunvik-Grönbladh
Karin Anna Petersen, Universitetet i Bergen. Uppsala universitet
Agneta Linné, Örebro universitet
Uppsala universitet
2014-12-15
Att bli bemött och att bemöta. En studie om meritering i tillsättning av lektorat vid Uppsala universitet
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Att bli bemött och att bemöta. En studie om meritering i tillsättning av lektorat vid Uppsala universitet
Syftet med avhandlingen är att lämna ett bidrag till fördjupad förståelse av granskningsprocessen vid tillsättning av akademiska lärare sett i ett kollegialt sammanhang, där denna process ingår i en kollegial läroprocess. Granskningsprocessen är historiskt förankrad genom statliga regleringar ända sedan det första universitetet bildades i Sverige. Villkor och procedur har ständigt varit ifrågasatt. Studieobjektet utgörs av granskningsprocessen och fokuserar på bemötandet av pedagogisk skicklighet vid anställning av akademiska lärare. En teoretisk konstruktion används som metod för att greppa vad det är för ”något” sakkunniga och sökande förhåller sig till.
Avhandlingen är förankrad i den franske sociologens Pierre Bourdieus teori om praktik och speciellt hans arbete utifrån social praktik och förklaringar om praxeologisk kunskap. I avhandlingen används begreppen kulturellt kapital, habitus och doxa för att konstruera en social praktik. Granskningsprocessen synliggörs med valda begrepp utifrån dokumentation i form av sakkunnigutlåtanden av experter och sökandes ansökningshandlingar.
Det empiriska materialet med meriter, sökandes ansökan och experternas sakkunnigutlåtanden analyseras utifrån Bourdieus indikatorer för symboliskt kapital. Dispositionen habitus (en inre organiserande princip) begränsas till kulturellt kapital och demografiska fakta. Indikatorer för vetenskaplig skicklighet överförs också och omformuleras till pedagogisk skicklighet. Tre tillsättningar som universitetslektor presenteras och analyseras och ramas in av information om utannonsering, beskrivning av dokumentationen, tidsåtgång och slutgiltiga beslut av sakkunniga och rekryteringsgrupper.
Den viktigaste slutsatsen är att sakkunniga väljer vem som ska utses utifrån sitt praktiska sinne. Det sker ovetande om drivkrafterna bakom som förklaras som social praktik. Sakkunniga agerar hela tiden i linje med uppgiften och följer alla regler och instruktioner. Pedagogisk skicklighet fokuseras av sökande och sakkunniga i form av pedagogisk auktoritet inom ämnet. Urval förklaras utifrån begreppet habitus när den pedagogiskt sakkunnige misskänner sökande med dominerande vetenskapliga meriter samtidigt som vetenskapligt sakkunniga gör ”meritokratiskt motstånd” och jämställer sökandes meriter. En annan slutsats är tendensen till ”nyanserad kooptation” påminnande om tillsättningar utifrån självselektion och med betoning av lärarförmåga, såsom i början av 1800-talet. En annan slutsats är positionering av åsikter om rekrytering utifrån begreppskonstruktionen doxa, där representerar forskare i början av 2000-talet heterodoxa åsikter som utmanar ortodoxa åsikter i ett examensuniversitetet.
Abstract in English
The general purpose of this thesis is to contribute to further understanding of the academic appointment process explored and defined as participation in a collegial educational process. The appointment process for academic positions has historically been regulated by state authorities ever since the first university was established in Sweden and has continuously been questioned for necessity, procedure etc. The object of study is the appointment process focusing the consideration of teaching skill in appointing academic teachers. A theoretical construction is used as a method in order to grasp what the experts and applicants consider.
The thesis draws theoretical inspiration from the French sociologist Pierre Bourdieu especially his work on social practice and his explanations within praxeological knowledge. In this thesis cultural capital, habitus and doxa are used as concepts for constructing a social practice. Inspired by Bourdieu’s concepts, the appointment process is made visible grounded on documentation: judgments of qualifications written by external experts and the applicants’ documentation in their applications.
The empirical material on merits is analyzed according to Bourdieu’s indicators on symbolic capacities. The disposition of habitus (as an inner organizing principle) is limited to cultural capital and background demographic data. The indicators on scientific skill are also transmitted into symbolic capacities on teaching skill. Three appointments as assistant professors are analyzed, framed by information on advertisement, description of documentation, time lapse and final decision in appointment committees.
The main conclusions are that the experts select whom to appoint using their practical sense unaware of the driving forces, explained as social practice. The experts act in line with the purpose of the assignment and they follow all the rules and instructions. Teaching skill is focused by the applicants and experts as practical mastery in the subject field (pedagogical authority). Selection is explained by the concept of habitus. Another conclusion is the tendency to “nuanced” co-optation similar to when appointments were made by self selection and teaching ability was important in early 19th century. A final conclusion is that in positioning of arguments in shared beliefs (doxa) in questioning the appointment process, researchers in the early years of this century represent heterodox opinions.
Relaterade länkar
Biologi
Åk 7–Vux Hållbar utveckling i förskolan
Fsk Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
