Hoppa till sidinnehåll
ForskningAvhandlingarBorgerlighetens döttrar och söner. Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930

Borgerlighetens döttrar och söner. Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930

Publicerad:2014-11-05
Uppdaterad:2015-02-17

Hur har ungdomar i en borgerlig skolmiljö skrivit om kvinnor och män, kvinnligt och manligt under tiden 1880–1930? Det har Sara Backman Prytz forskat om. Skolungdomars elevtidningar och studentuppsatser analyseras utifrån fem övergripande teman: ungdom, kärlek, kropp, föräldraskap och arbetsliv.

Författare

Sara Backman Prytz

Handledare

Esbjörn Larsson, Donald Broady

Opponent

David Tjeder, Stockholms universitet

Disputerat vid

Uppsala universitet

Disputationsdag

2014-10-24

Titel (se)

Borgerlighetens döttrar och söner. Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Borgerlighetens döttrar och söner. Kvinnliga och manliga ideal bland läroverksungdomar, ca. 1880−1930

Decennierna omkring sekelskiftet 1900 genomgick Sverige en rad genomgripande samhälleliga förändringar. Den ekonomiska och politiska moderniseringen medförde bland annat formeringen av en väl synlig borgerlighet och framväxten av politiska rörelser som stred för demokratins införande för både kvinnor och män. Samtidigt präglades perioden av det som brukar betraktas som dominerande borgerliga könsideal vilka gjorde skillnad på könens öden och arbetsuppgifter samt placerade kvinnan i en underordnad position. Mitt i denna förändringsstorm finner vi ungdomar – ungdomar som levde sina liv och uttryckte tankar om sin ideala partner, sina vänner samt sina framtida relationer. Hur förhöll sig dessa borgerliga ungdomar till tidens könsideal? Och skilde sig dessa åt mellan flickor och pojkar?

Borgerlighetens döttrar och söner handlar om samtida och framtida könsideal och könsrelationer i läroverksungdomars egna texter från perioden ca. 1880–1930. I denna berättelse förskjuts därmed perspektiven bort från normativa utsagor mot unga människors egna föreställningsvärldar. Ett av de mest intressanta resultaten, som problematiserar vår bild av borgerlighetens genusordning, är att pojkars och flickors texter förhöll sig till den på olika sätt. Pojkarnas texter upprätthöll en syn på kvinnan som passiv och underordnad, och en syn på mannen som aktiv och dominant. I flickors texter däremot, kunde kvinnor framställas som både aktiva och starka och stundtals ifrågasätts den traditionella kvinnorollen. Vidare får vi veta att de ideal som kommer till uttryck i pojkarnas texter om kvinnligt och manligt var konstanta, medan flickornas texter i större utsträckning påverkades av samhällets omvälvningar. Borgerlighetens döttrar strävade framåt; borgerlighetens söner sneglade bakåt.

Abstract in English

This study examines how Swedish upper secondary school youth constructed femininity and masculinity in the period 1880–1930. The overall intention of the dissertation is to analyse the gender ideals that are found in texts written by girls and boys in a bourgeois school environment during a period characterised by transformative social changes in society.
The source material consists of school magazines and student essays authored by youth in upper secondary boys’ schools, secondary girls’ schools, and co-educational schools. The study analyses gender stereotypes from five different areas: youth, love life, body, parenting and working life.Boys are prone to use gender stereotypes that emphasise the subordination of women vis-a-vis men. The boys’ usage of stereotypes is thus prominent and is widely used in order to reinforce male dominance. They did not problematise or question their role in the society to any great extent.Girls were, to a significantly greater extent than the boys, keen to problematise women’s traditional role in society. This challenges the images of women as complicit in their own subordination. It seems that the girls have not only been aware of their subordination, but also have been more inclined to strive for their emancipation. The girls’ gender stereotypes are diverse and tolerant, and display progressiveness towards the emancipation movement. The young people’s ideal of moderation emerges as a recurring theme. Both the working class and the upper class are used as deterring examples of excess.
The changes in society during this period seems to have had little influence on the ideal gender stereotypes, but in terms of emancipation, appears have made the boys more reactionary than the girls. The daughters of the bourgeois pressed forward; the sons of the bourgeois glanced backward.

 

Relaterade länkar

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev