Buller i förskolan – Hälsa och åtgärder

0 Skriv ut

Fredrik Sjödin har i sin avhandling studerat ljudmiljön på 17 förskolor. Hans forskning visar att personalen på förskolor har mer av hörselnedsättningar och tinnitus än befolkningen i övrigt.

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen baseras på ett samarbete med förskoleverksamheten inom Umeå kommun och har innefattat medverkan från 101 pedagoger i delstudie 1 och 24 pedagoger i en delstudie 2. Studie 1 som redovisas i tre delarbeten, I, II och III, har innefattat personburna och stationära bullermätningar i lekhallar och i matsalar. Påverkan på upplevelser samt hälsoeffekter av ljudmiljön har analyserats via frågeformulär och analyser av kortisol. Kontroll av hörselstatus har genomförts via audiometrisk screening. Studie 1 innefattar analys av bullrets effekter på såväl hörselrelaterad (Delarbete I) som stressrelaterad ohälsa (Delarbete II). Olika typer av åtgärder för att förbättra ljudmiljön och minska den bullerrelaterade ohälsan redovisas i delarbete III. Delarbete IV fokuserar på hur samverkan mellan buller och arbetsorganisation kan påverka den stressrelaterade ohälsan. Genomförda analyser av buller visar på förhållandevis likvärdiga bullerexponeringsnivåer förskolor och avdelningar emellan. Skillnaderna i exponeringsnivåer veckodagar emellan var små, skillnader mellan individer var däremot stora. Påtagliga skillnader i exponeringsnivåer förelåg som väntat under arbetsdagen. I synnerhet den personburna bulleranalysen pekade på en bullerexponering med påtagliga inslag av variation och transienter i exponeringen. Ljudmiljön karaktäriserades av medverkande pedagoger som den enskilt mest besvärande arbetsmiljöfaktorn. Barnens röster och ljud från deras aktiviteter klassificerades som de mest besvärande bullerkällorna. Personalen uppvisade sämre hörtrösklar för samtliga testade frekvenser jämfört med svensk ej bullerexponerad referenspopulation. De försämrade hörtrösklarna var relativt låga och föranledde inte i något fall remittering till hörselklinik. Prevalensen för tinnitus var 31 %, vilket motsvarar en överfrekvens på 15-20 %, jämfört med svenskt normalvärde. Ljudtrötthet efter arbetsdagens slut utgjorde ett uttalat symptom bland pedagogerna liksom försämrad sömnkvalitet och förhöjd sömnighet vid uppvaknande. Analyser av arbetsbelastning baserat på skattning och kortisolmätningar, indikerade höga energiuttag under arbete och inslag av utpräglad stress, och i flera fall utbrändhet. Signifikanta samband mellan upplevd dålig ljudmiljö, maskering av tal, försämrade förutsättningar för det pedagogiska arbetet och därmed ökad ohälsa kunde påvisas. Ljudmiljön, såväl nivåer som fluktuationer påverkades på ett uttalat sätt av antalet barn på avdelningen. Detta utgjorde också den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra såväl ljudmiljön som den till ljudmiljön relaterade hälsan. Akustiska åtgärder visade sig genomgående mer framgångsrika för att förbättra ljudklimatet än organisatoriska åtgärder.

Abstract in English:

This thesis is based on noise recordings and health evaluations carried out at preschools in the northern part of Sweden. Sound level recordings were made on individuals and by use of stationary devices in dining rooms and play halls. Health evaluations were based on ratings by use of questionnaires and by analyses of cortisol. The average equivalent individual noise exposure was 71 dB(A). The average equivalent noise levels in the dining room and playing halls were 64 dB(A). The hearing loss of the employees was significantly higher for the frequencies tested than in an unexposed control group. Symptoms of tinnitus were reported among 31% of the employees. Noise annoyance was rated as somewhat to very annoying, and the voices of the children were the most annoying noise source. The dB(A) level and fluctuations of the noise exposure were significantly correlated with the number of children per department. Stress and energy output were pronounced among the employees. About 30% of the staff experienced strong burnout syndromes. Mental recovery was low as indicated by noise fatigue and high levels of stress after work. Increased cortisol levels during work were associated with higher number of children present at the department. An essential finding of the thesis was that noise and noise sources may impair the pedagogic work, thereby increasing the work load of employees. It is concluded that noise exposure in the preschool, isolated or in combination with other stressors, plays a fundamental role in the building up of acute as well as long term stress. An intervention study implementing six acoustical and seven organizational measures was tested, aimed to improve the noise situation in the departments. Acoustical measures improved the noise situation as well as the rated noise experiences better than the organizational measures.

 

FAKTA

Disputation
2012-12-12
Titel (sv):
Buller i förskolan - Hälsa och åtgärder
Titel (eng):
Noise in the preschool - Health and preventive measures
Författare
Fredrik Sjödin
Handledare:
Ulf Landström, Högskolan i Gävle,professor Anders Kjellberg, Högskolan i Gävle, professor Anders Knutsson, Mittuniversitetet
Opponent:
Professor Mats Nilsson, Stockholms universitet
Institution:
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Lärosäte:
Umeå universitet
RELATERAT
sarskolan_230x130

Särskola, 14-15 mars 2013, Stockholm

Betyg och bedömning

image descriptionNu arrangerar Skolporten för tredje gången en konferens specifikt för dig som arbetar med elever i särskolan! Ta del av föreläsningar om bland annat betyg och bedömning, AKK, nya gymnasiesärskolan, sexualitet, utomhusmatematik, digitala verktyg i undervisningen och läsförståelse. Välkommen!

Nästan alla förskolor i rapport får krav på arbetsmiljön

Arbetsmiljö

image description162 av 177 inspekterade förskolor måste förbättras. Det framkommer i en ny rapport där Arbetsmiljöverket ställer krav på arbetsmiljön på förskolor. Läs hela artikeln här!

Lärare har sämsta arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Lärare har sämsta arbetsmiljönLärare är en av de yrkesgrupper som har den sämsta arbetsmiljön. Gymnasielärare drabbas mest av sömnsvårigheter. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Läs hela artikeln här!

 
Annons