Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Fokus i Anna-Lena Godhes studie är hur multimodala texter skapas och bedöms inom svenskundervisningen på gymnasienivå. Men vilka aspekter av den multimodala texten förhandlas av lärare och elever som viktiga i förhållande till bedömning? Det är en av frågorna forskaren studerat i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2014-04-25

Titel (sv)

Att skapa och bedöma multimodala texter. Förhandlingar i gränslandet

Titel (eng)

Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Författare

Anna-Lena Godhe

Handledare

Berner Lindström, Patrik Lilja and Ylva Hård af Segerstad

Opponent

Dr Jeff Bezemer, Senior Research Fellow, Co-director, Center of Multimodal Research, Institute of Education, London Knowledge Lab

Institution

Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anna-Lena Godhe här

Svenskt abstrakt:

Digitala verktyg, som datorer och laptops, blir allt mer vanligt förekommande i utbildningssammanhang. Att lärare och elever har tillgång till dessa verktyg innebär att förutsättningarna för vad som kan göras i ett klassrum påverkas. Det är idag till exempel möjligt att med relativt enkla medel skapa texter där flera uttryckssätt, så som ljud, bild, tal, skrift och musik tillsammans bildar en multimodal text. Nya eller förändrade verktyg i utbildningssammanhang leder således till att nya eller förändrade aktiviteter blir möjliga. Införlivandet av de nya verktygen medför både möjligheter och svårigheter. För att förstå vad det innebär att använda digitala verktyg i utbildningssammanhang så måste de digitala verktygens möjligheter sättas i relation till förutsättningar och villkor inom skola och utbildning. När det görs blir det möjligt att se var spänningar och motsättningar uppkommer och därmed också förstå hur, och på vilket sätt, verktyg och sammanhanget behöver anpassas till varandra. Att digitala verktyg är en naturlig del av många ungdomars vardag är en annan viktig aspekt som behöver inkluderas i resonemang kring hur digitala verktyg används i skolan. Fokus i denna avhandling ligger på vad det innebär att skapa och bedöma multimodala texter i en klassrumsmiljö inom svenskämnet och hur dessa aktiviteter relaterar till etablerade skriv- och bedömningspraktiker i skolan i allmänhet och inom språkundervisningen i synnerhet.

Under de senaste decennierna har förändringar skett i hur vi kommunicerar. Förändringarna härrör till stor del ur den ökade användningen av digital teknik i vardagen. Internet och sociala medier är idag arenor som många använder till vardags för att kommunicera, både privat och professionellt. Det är också arenor som möjliggör och underlättar kontakter oavsett fysisk distans och där kontakter och utbyte av information snabbt kan ske med personer på avlägsna platser. Den ökade tillgången till digitala redskap inom skolväsendet speglar bredare samhälleliga förändringar där dessa digitala redskap blivit viktiga för att kommunicera, både genom att interagera med andra men också genom att skapa eget material som andra kan ta del av. Att elever under sin skoltid lär sig hantera dessa verktyg för att inhämta information och för att kommunicera är därför något som i allt högre grad förväntas vara en del av utbildningssystemet. Språkundervisning i allmänhet, och svenskundervisningen i synnerhet, är känsliga för förändringar av kommunikationsmönster eftersom ämnena handlar om olika former av kommunikation så som litteratur, film och media (Jewitt, Bezemer, Jones, & Kress, 2009).

Eftersom digitala redskap används både i och utanför utbildningssammanhang så är frågor kring informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ofta kopplade både till generella samhälleliga frågor men också till utbildningsfrågor. Hur de generella förändringarna i kommunikationsmönster i samhället påverkar språkundervisningen är frågor som studierna i denna avhandling har för aviskt att belysa. Även om tillgången till digitala verktyg ökar i klassrum generellt i Sverige, så tyder rapporter på att användningen av verktygen fortfarande är begränsade, både i omfattning och innehållsmässigt. I en rapport om datoranvändningen i svenska skolor kom Skolverket (2013a) fram till att tekniken främst används till att söka efter information och för att skriva typografiska texter. Dessa aktiviteter är etablerade inom skolan men de har tidigare utförts med andra redskap. Den ‘nya’ tekniken verkar således i stor utsträckning användas för att utföra sedan länge etablerade aktiviteter inom utbildning, men inte ge upphov till ‘nya’ aktiviteter i någon större utsträckning.

Sidan publicerades 2014-04-09 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 22:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Läsförståelse – en nyckel till framgång

Läsförståelse – en nyckel till framgång

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Egen dator fördjupar inte elevernas kunskaper

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Konferenser
Magasin Skolporten
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Tema Arbetsmiljö i nya nr av Skolportens forskningsmagasin. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Kommande disputationer
Konferens
Förstelärare 2017

Förstelärare 2017

På Skolportens förstelärarkonferens diskuteras uppdragets utmaningar, möjligheter och framgångsfaktorer samtidigt som vi tar sikte på specifikt viktiga kunskapsområden. Välkommen att inspireras!

Läs mer & boka plats
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Nyhetsbrev
Kommande tema: Studie- och yrkesvägledning

Kommande tema: Studie- och yrkesvägledning

Missa inte våra temabrev där vi djupdyker i ett utvalt ämne. Prenumerera på "temabrev" så får du utskicket om Studie- och yrkesvägledning den 11/10.

Bli prenumerant