Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Det pedagogiska övervägandet: en uppmärksamhetsriktande studie i och genom humanvetenskaplig handlingsteori

Publicerad:2008-05-06
Uppdaterad:2017-10-25

Vilka val gör vi, och varför? Forskaren Maria Andrén menar att den pedagogiska valsituationen måste synliggöras, men det räcker inte – om blivande lärare ska kunna överväga på ett konstruktivt sätt måste de känna ansvar för den situation som de står inför, i verkligheten såväl som i utbildnings-sammanhang. Så var inte fallet med studenterna i Marias avhandling.

Författare

Maria Andrén

Handledare

Professor Anna-Lena Østern

Opponent

Professor Geir Karlsen, Trondheims Universitet, Norge och professor Gunilla Silfverberg, Ersta Sköndal högskola, Sverige

Disputerat vid

ÅA – Åbo Akademi

Disputationsdag

2008-03-15

Titel (se)

Det pedagogiska övervägandet: en uppmärksamhetsriktande studie i och genom humanvetenskaplig handlingsteori

Titel (eng)

A study of pedagogical deliberation: directing attention by means of action-oriented

Institution

Pedagogiska fakulteten

Det pedagogiska övervägandet: en uppmärksamhetsriktande studie i och genom humanvetenskaplig handlingsteori

Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra till en handlingsinriktad diskurs. Ambitionen är att rikta uppmärksamheten mot den pedagogiska övervägande handlingen genom att pröva konkreta exempel från en pedagogisk praktik mot en begreppsapparat inspirerad av den humanvetenskapliga handlingsteorin. Forskningsfrågorna lyder: Vad är en övervägande handling? Hur byggs den upp och vad förutsätter den? Bakgrunden till intresset att belysa den övervägande handlingen är en önskan att överbrygga klyftan mellan teori och praktik och att hitta ett sätt att samtala om tyst kunskap och den konkreta pedagogiska verkligheten så att denna kan utvecklas på ett meningsfullt sätt. Förhållandet mellan intentionalitet och instrumentella handlingar är av särskilt intresse. Den aristoteliska begreppsapparaten som avser att belysa den mänskliga handlingen används i studien som både utgångspunkt och analysredskap. Retoriken ses som den vetenskap som kan beskriva och förklara hur vi skapar mening med hjälp av språket. Fyra fokussamtal med sammanlagt fem studerande på musikanimatörutbildningen genomfördes under vårterminen 2006. Referaten från samtalen bearbetades till en berättelse. I konstruktionen av berättelsen användes dels en fenomenologisk analys, dels narrativ bearbetning. De aristoteliska begreppen poíesis, praxis och theoria tillämpades och prövades på berättelsen varefter en retorisk analys genomfördes. Berättelsen visar två konkurrerande praxis. Utbildningen framstår i berättelsen dels som en horisontell alla kan -utbildning, dels som en vertikal och lärarstyrd verksamhet. Berättelsen ger inte så många exempel på pedagogiska överväganden men tydliggör ändå den övervägande handlingen. Det pedagogiska övervägandet innebär ett väljande utifrån teoretiskt tänkbara och med praxis förenliga handlingsalternativ. Reflektion ingår i övervägandet men är inte detsamma som övervägande. Övervägandet är inte enbart en rationellt kalkylerande aktivitet. Holistiska och intuitiva procedurer är en viktig del i processen. Övervägande förutsätter dessutom ansvar.

A study of pedagogical deliberation: directing attention by means of action-oriented

The main purpose of the study is to contribute to an action-oriented discourse. The ambition is to direct attention to pedagogic deliberative action by applying basic concepts of action-oriented humanistic theory to an empirical example. The research questions are: What is a deliberative action, how is it constituted and what does it require? The background to the study is a desire to bridge the gap between espoused theories and theories in use and find a way of discussing the problem of tacit knowledge and actual pedagogical reality so that this can be developed in a meaningful way. The relationship between intention and instrumental action is particularly interesting here. The Aristotelian notions of poíesis, praxis and theoria are used in the study as both starting points and analytical tools. Using rhetoric to describe and explain how we create meaning by the use of language is also important in this context. Four focus group seminars with five students training to be music animateurs were held during the spring term of 2006. The empirical material resulting from these seminars was then constructed in narrative form. Phenomenological analysis was also used in the construction of the narrative. A rhetoric analysis completed the study. The narrative illustrates two competitive practices. Education is partly regarded as something that everybody can do and partly as a vertical, teacher-governed activity. While the narrative only provides a few examples of pedagogical deliberation, it nevertheless helps to clarify the nature of the deliberative action. Deliberation means choosing between options that are theoretically conceivable and coherent with praxis. Reflection is included in deliberation but is not synonymous with it. Deliberation is not only a rational and calculating activity, but also involves holistic and intuitive procedures. Not only that, deliberation also implies responsibility.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev