Determinants of Depressive Symptoms in Adolescents: The Role of Sexual Harassment and Implications for Preventive Interventions

Sexuella trakasserier är en viktig faktor bakom depressiva symptom bland flickor i skolåldern. Det visar Heléne Zetterström Dahlqvist i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2016-12-02

Titel (eng)

Determinants of Depressive Symptoms in Adolescents. The Role of Sexual Harassment and Implications for Preventive Interventions

Författare

Heléne Zetterström Dahlqvist

Handledare

Professor Katja Gillander Gådin, Mittuniversitetet Fil. Dr. Evelina Landstedt, Mittuniversitetet

Opponent

Professor Viveka Östberg, Stockholms universitet

Lärosäte

Mittuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Heléne Zetterström Dahlqvist

Svenskt abstrakt:

Depression anses vara den världsledande orsaken till sjukdom och funktionsnedsättning hos unga människor och en av de viktigaste folkhälsofrågorna gällande ungdomar. Inom folkhälsoområdet är det viktigt att fördjupa förståelsen av bestämningsfaktorer för depressiva symtom (DS) som är möjliga att ta itu med på en politisk eller organisatorisk nivå. Det är också av stort intresse att finna metoder för att förebygga depression hos ungdomar. För att adressera detta hade denna avhandling två Syften: I) Att studera bestämningsfaktorer för DS hos ungdomar 14-16 år, och II) Att genom en icke-randomiserad pragmatisk utvärderingsstudie undersöka effekten av en kognitiv beteendemodifierande intervention (DISA) så som den implementerats i praktiken i skolan i förhållande till bestämningsfaktorer för DS hos flickor. Följande frågeställningar formulerades: a) Vilka bestämningsfaktorer på individ, psykosocial och strukturell nivå är förknippade med DS hos ungdomar? (Paper I); b) I vilken riktning går sambandet mellan sexuella trakasserier (ST) och DS? (Paper II); c) Vad karaktäriserar elever som gått en kognitiv beteendemodifierande metod (DISA) avseende nivåer av DS, psykosociala aspekter och respondenternas och skolornas socioekonomiska status? (Paper III); d) Har DISA en effekt på DS hos flickor i åldern 14-16? (Paper IV); och e) Fanns det skillnader mellan DISA-deltagare och icke-deltagare avseende effekterna av psykosociala och strukturella faktorer på DS? (Paper IV). Metod: Data samlades in i januari 2010, 2011 och 2012 med hjälp av en självadministrerad, elektronisk enkät i skolan. Elever i åldrarna 14-16 i samtliga nio kommunala skolor och i en friskola i en kommun i norra Sverige deltog i studien (~1000-1200 elever beroende på datainsamlingsår). Samtliga studier hade DS som enda hälsoutfall. Individfaktorer som antogs ha samband med DS var självkänsla och upplevd förmåga att hantera problem i livet. Psykosociala faktorer var föräldra-, kamrat-, och lärarstöd; krav i skolan; sexuella trakasserier och mobbning. Strukturella faktorer var materiellt välstånd i familjen; föräldrar med utländsk bakgrund, föräldrars arbetslöshet; splittrad biologisk familj och personligt relativt välstånd. Logistisk regression användes för forskningsfråga a) (Paper I). Strukturell ekvationsmodellering (SEM) med en cross-lag design användes för forskningsfråga b) (Paper II). Mann-Whitney U test användes för forskningsfråga c) (Paper III). SEM användes för forskningsfrågorna d-e) (Paper IV). Resultat: Bestämningsfaktorer på individ-, psykosocial och strukturell nivå var associerade med DS hos båda könen. Upplevd förmåga att hantera problem i livet, lågt lärarstöd, utsatthet för mobbning, och lågt personligt relativt välstånd var associerat med förhöjda nivåer av DS för både pojkar och flickor (Paper I). Bland flickor var dessutom lågt föräldrastöd, höga krav i skolan, och utsatthet för sexuella trakasserier (ST) också associerade med förhöjda nivåer av DS och hos pojkar var även föräldrars invandrarbakgrund associerat med DS. Bland flickor förklarades sambandet mellan DS och ST både av att flickor med förhöjda DS blev utsatta för ST, och av att ST ledde till senare DS. Hos pojkar var det endast att pojkar med DS blev utsatta för ST som förklarade sambandet (Paper II). Endast flickor deltog i DISA och de rapporterade högre nivåer av DS och lägre självkänsla än de som inte deltog, vilket tyder på att DISA användes som en riktad intervention för flickor med förhöjda symtom. DISA-deltagare rapporterade även högre nivåer av utsatthet för ST, lägre kamratstöd och lägre personligt relativt välstånd (Paper III). DISA-deltagarnas genomsnittliga nivå av DS hade inte försämrats vid åttamånadersuppföljningen vilket icke-deltagarnas nivåer hade. SEM-analysen visade dock att effekten av DISA-deltagande på DS vid uppföljning var försumbar (Paper IV). Slutsatser: Denna studie visade att utsatthet för SH var en viktig faktor för DS hos flickor, följt av lågt personligt relativt välstånd. Hos pojkar var lågt personligt relativt välstånd den viktigaste bestämningsfaktorn följt av föräldrarnas invandrarbakgrund. Utsatthet för ST hade konsekvenser för psykisk ohälsa för flickor men inte för pojkar. DISA genomfördes som en riktad intervention snarare än som en selektiv eller universell intervention och hade inte en effekt på DS i denna grupp av flickor. Implikationer för fortsatt forskning samt för hälsofrämjande arbete i skolan diskuteras.

Sidan publicerades 2016-12-07 10:11 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-10 16:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Elevhälsan har en betydelsefull roll när det gäller barn och unga som utsätts för misshandel. Men professionella måste våga fråga, för barn och ungdomar berättar oftast inte själva om sin utsatthet, understryker Carolina Jernbro som forskat i ämnet.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Internationellt: Educating Greater Manchester head: what I’ve learned at school

Channel 4’s Educating Greater Manchester headmaster Drew Povey turned around the school once labelled ‘the worst in the country’, and is now working to reduce its debt. He shares some lessons he’s picked up about leadership.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.