Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen

Marie Nordmarks avhandling syftar till att studera digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning och hur eleverna lär sig svenska genom interaktion. Studien lägger fokus på språkandets betydelser för lärande och situerade identiteter som skapas i samband med lärande.

Fakta
Disputation

2014-03-21

Titel (sv)

Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen

Författare

Marie Nordmark

Handledare

Ninni Wahlström, Örebro universitet. Biträdande handledare: Eva Hultin, Högskolan Dalarna

Opponent

Mona Blåsjö, Docent, Stockholms universitet.

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Marie Nordmark

Svenskt abstrakt:

I avhandlingen undersöks skrivprocesser i gymnasieskolans svenskundervisning i relation till elevernas användning av datorn som redskap för skrivandet. Skrivundervisning handlar om att lära sig skriva varför det är nödvändigt att också studera miljön där detta sker. Från ekologiskt literacyperspektiv lyfts skrivmiljöernas påverkan på processer där skrivande samverkar fram med läsande, lyssnande och samtalande. Studien tar teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på literacy och bygger på etnografiska studier i tre klasser på två olika skolor. Resultaten av studien visar att skiftet från papper och penna till dator och skärm betyder mer än ett byte av artefakter. I klassrummens multimodala miljöer är eleverna ofta ensamma när de skriver på datorerna eftersom lärarna på grund av rummens layout går mellan olika rum. Detta leder till att eleverna positioneras som hjälpsökande och hjälpande i skrivprocesser. Skrivandet i undervisningen bygger på att eleverna kommunicerar och hjälper varandra att skapa text, såväl individuella som kollektiva texter. Figuren ”Skrivroller i spänningsfält” har tagits fram för att visa på spänningar som skribenterna har mellan att vara skribenter och delta i det sociala samspelet i klassrummet i relation till artefaktanvändning och normer. Klassrummen kännetecknas av sociala mediers ständiga närvaro vilka stör elevernas koncentration, men vissa elever använder också sociala medier för att komma i kontakt med personer med specialistkunskaper eller för att motivera sig själva till skolarbete. I miljön är skrivande en leverans av text för bedömning. Tidigare generationers skrivprocess har betonat vikten av förberedelsefas, skrivfas och bearbetningsfas där de centrala momenten varit skrivande av planering, flera utkast och bearbetningar i textens slutskede. I den digitala skrivprocessen börjar eleverna däremot att skriva direkt på datorn. Den digitala skrivprocessen består av delarna: skriva, spara och skicka. Den fjärde generationens skrivprocess betonar skrivande på en mikronivå och eleverna planerar och bearbetar sin text samtidigt som de skriver den. Elevernas användning av ordbehandlingsprogrammets grammatik- och rättstavningsfunktion blir ett sätt att snabbt klicka bort problem men inte ett sätt att lära sig stava på. Digitalt skrivande är komplext. Det finns lite i skolmiljön som ger stöttning och svar på de frågor i normmöten som eleverna ställs inför i sitt skrivande.

Sidan publicerades 2014-01-30 17:10 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-06-03 13:58 av John Miller


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Att arbeta med IKT i SO

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Konferenser
Magasin Skolporten
Ur nr 3/2017:

Ur nr 3/2017:

Tema: Rasism och främlingsfientlighet. Samtal i stället för konfrontation är det bästa sättet att bemöta rasistiska åsikter i skolan, menar forskarna. Stor intervju med den belgiska skolforskaren Pedro de Bruyckere, om moderna myter om lärande och utbildningar, bla lärstilar. Reportage: Maktlekar – dolda kränkningar av elever i skolan.

Läs mer
Kommande disputationer
Konferens
Förstelärare 2017

Förstelärare 2017

På Skolportens förstelärarkonferens diskuteras uppdragets utmaningar, möjligheter och framgångsfaktorer samtidigt som vi tar sikte på specifikt viktiga kunskapsområden. Välkommen att inspireras!

Läs mer & boka plats
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Konferens
Främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet

Ingen elev ska utsättas för främlingsfientlighet eller rasism i skolan, ändå sker det. Vid dessa situationer är all skolpersonal skyldig att agera, men hur görs det på bästa sätt? Varmt välkommen på en konferens där du får möjlighet att stärka dina kunskaper i hur du bemöter rasistiska och främlingsfientliga strömningar i skolan!

Läs mer & boka plats