Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi

Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi

Första delen av denna avhandling utgörs av en licentiatuppsats: rån görande till rikare lärande (Vikström, 2002). I uppsatsen beskrivs en aktionsforskningsstudie där lärare i skolår 1-6 utvecklar sin kompetens att undervisa i naturvetenskap. Bakgrunden till studien var ett av Skolverket finansierat kompetensutvecklingsprojekt där det konstaterades att lärarna tog elevernas lärande av det naturvetenskapliga innehållet för givet. Lärarnas fokus riktades mot aktiviteterna som sådana och dessa förutsattes åstadkomma det åsyftade lärandet. Aktionsforskningsstudien startade i syfte rikta lärarnas fokus mot kvalitativa aspekter av elevernas lärande. Resultatet blev att när lärarna genom bland annat intervjuer analyserade sina elevers lärande riktades fokus mot detta, men även mot den egna kompetensen. Brister i förmågan att analysera lärandet i kvalitativ mening uppenbarades och dessa var i sin tur kopplade till lärarnas egen förståelse av innehållet. Då lärarna fick möjligheten att utveckla sin egen förståelse, ökade deras analytiska kompetens och dessutom deras insikter om hur analysen kunde användas för att utveckla elevernas förståelse. Detta antogs i uppsatsen ge en grund för att lärarna skulle fortsätta att lära i sin egen praktik.

I denna uppföljande avhandlingsstudie deltar samma lärare men denna gång har inte bara lärarna, utan även elevernas lärande studerats och relationen undervisning-lärande har utgjort forskningsfokus. Den forskningsfråga som ställts i studien lyder:

På vilka olika sätt kan lärandeobjektet förstås i termer av de kritiska aspekter som erfars, och hur förhåller sig förståelsen till hur dessa aspekter behandlats i undervisningen?

Det gemensamma lärandeobjektet har utgjorts av fröväxters livscykel, fortplantningsprocesser och biokemiska processer som fotosyntes och cellandning och med särskild koppling till ekologisk förståelse. Elevernas lärande har undersökts genom individuella intervjuer. Undervisningen har studerats med hjälp av observationer och videofilmade lektioner och lärarnas perspektiv på den egna undervisningen har erhållits genom stimulated recall intervjuer av lärarna. Det viktigaste teoretiska redskapet har utgjorts av variationsteorin där lärandets mekanismer studeras i termer av variation, urskiljning och samtidighet. Såväl undervisningen som lärandet har studerats med samma teoretiska verktyg och tagit sin utgångspunkt i mönster av invarianta och varianta aspekter av lärandeobjektet. Ett grundantagande har utgjorts av att variation i relation till innehållets kritiska aspekter är en förutsättning för att dessa aspekter skall urskiljas av den lärande. En ökad förståelse består i detta perspektiv av en förmåga att ursklija fler kritiskaaspekter hos lärandeobjektet samtidigt.

Resultatet visar på hur i undervisningen iscensatt variation erbjudit eleverna möjligheter att förstå lärandeobjektet på skilda sätt. Elevernas förståelse har överlag utvecklats på ett sätt som är ovanligt i dessa åldersgrupper. Ett övergripande resultat är därför att även mycket unga elever har förmågan att utveckla sin förståelse för abstrakta biologiska processer och att detta i sin tur har en stark koppling till de möjligheter undervisningen erbjudit. Detta är i sin tur är kopplat till lärarnas kompetens och då framför allt till kompetensen att konstituera variationsmönster som gör urskiljandet av innehållets kritiska aspekter möjligt. Antagandet från lic.uppsatsen att lärarnas möjligheter att lära i sin egen praktik ökat har också bekräftats.Avhandlingen som helhet ger därför ett bidrag som belyser en kedja av samband, från utvecklingen av lärarnas kompetens till de uttryck detta tagit sig i deras undervisning och slutligen vilket lärande undervisningen resulterat i hos eleverna.

A seed for learning. A variation theory study of teaching and learning in biology.