Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviours

Förekomsten av unga som brukar alkohol, har provat droger eller röker är högre i resursstarka skolor. Men den självrapporterade brottsligheten är högre i mer resurssvaga skolor, visar Gabriella Olssons avhandling.

Fakta
Disputation

2016-12-16

Titel (eng)

Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviours

Författare

Gabriella Olsson

Handledare

Professor Johan Fritzell, Stockholms universitet Professor Bitte Modin, Stockholms universitet

Opponent

Professor Michaela Benzeval,University of Essex.

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Hälsobeteenden har identifierats som en viktig mekanism bakom socioekonomiska skillnader i hälsa. I avhandlingen studeras hälsobeteenden hos unga. I fokus står riskbeteenden dvs. beteenden som kan tänkas ha negativa konsekvenser för hälsan. Intresset för hälsobeteenden är tudelat. Dels studeras socioekonomiska bestämningsfaktorer för sådana beteenden, i synnerhet betydelsen av skolors socioekonomiska- och sociala egenskaper. Dels studeras vilken roll sådana beteenden har för sambandet mellan socioekonomiska förhållanden i barndomen och hälsan som vuxen. Teoretiskt utgår avhandlingen från James Colemans syn på förhållandet mellan struktur och individ och antagande om att samhällsstrukturer- och mönster kan förstås utifrån enskilda aktörers målinriktade/rationella handlingar. Avhandlingen består av fyra delstudier som behandlar olika, men relaterade, aspekter av ovan angivna intresseområden. Den övergripande slutsatsen av avhandlingens första tre studier är att skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Resultat från flernivåanalyser visar mer specifikt att förekomsten av unga som brukar alkohol, har provat droger eller röker är högre i resursstarka skolor. Den självrapporterade brottsligheten är dock högre i mer resurssvaga skolor. Fördjupade analyser visar att skolans sociala- och normativa klimat är betydelsefullt för ungas alkoholkonsumtion, rökning och för om de har provat droger. Dessa riskbeteenden är som mest förekommande i skolor där en stor andel av föräldrarna har en mer tillåtande inställning till alkohol och rökning och där den lärarskattade tilliten och informella sociala kontrollen (collective efficacy) är hög. Resultaten visar vidare att skolkontexten också verkar indirekt på ungas riskbeteenden. Unga som rapporterat svag bindning till sina föräldrar tenderar överlag vara mer engagerade i riskbeteenden än de som rapporterar stark bindning. Denna tendens förstärks ytterligare om de går i resursstarka skolor. Slutligen, avhandlingens fjärde studie visar att riskbeteenden i ungdomen verkar kumulativt och indirekt på den framtida hälsan snarare än direkt. Betydelsen av riskbeteenden varierar vidare mellan kohorter, i detta fall, personer som är unga i två olika decennier. Mer specifikt visar resultaten att hälsobeteenden förklarar en större del av sambandet mellan socioekonomiska förhållanden i barndomen och hälsan som vuxen i den yngre kohorten. I den avslutande diskussionen diskuteras resultaten utifrån Colemans graf.

Sidan publicerades 2016-11-30 11:56 av Susanne Sawander


Relaterat

Konkurrenskraft i fokus i gymnasiala utbildningar

Konkurrenskraft i fokus i gymnasiala utbildningar

Det finns en förväntan att gymnasieeleven ska utveckla en konkurrenskraft under utbildningen. Det konstaterar Maria Terning som utforskat synen på gymnasieeleven i utbildningspolitiska texter.

Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Tonårspojkar ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. Samtidigt vittnar många om att de inte har någon att prata med om djupare frågor, säger Eva Randell som har forskat i ämnet.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Internationellt: Educating Greater Manchester head: what I’ve learned at school

Channel 4’s Educating Greater Manchester headmaster Drew Povey turned around the school once labelled ‘the worst in the country’, and is now working to reduce its debt. He shares some lessons he’s picked up about leadership.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.