Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviours

Förekomsten av unga som brukar alkohol, har provat droger eller röker är högre i resursstarka skolor. Men den självrapporterade brottsligheten är högre i mer resurssvaga skolor, visar Gabriella Olssons avhandling.

Fakta
Disputation

2016-12-16

Titel (eng)

Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviours

Författare

Gabriella Olsson

Handledare

Professor Johan Fritzell, Stockholms universitet Professor Bitte Modin, Stockholms universitet

Opponent

Professor Michaela Benzeval,University of Essex.

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Hälsobeteenden har identifierats som en viktig mekanism bakom socioekonomiska skillnader i hälsa. I avhandlingen studeras hälsobeteenden hos unga. I fokus står riskbeteenden dvs. beteenden som kan tänkas ha negativa konsekvenser för hälsan. Intresset för hälsobeteenden är tudelat. Dels studeras socioekonomiska bestämningsfaktorer för sådana beteenden, i synnerhet betydelsen av skolors socioekonomiska- och sociala egenskaper. Dels studeras vilken roll sådana beteenden har för sambandet mellan socioekonomiska förhållanden i barndomen och hälsan som vuxen. Teoretiskt utgår avhandlingen från James Colemans syn på förhållandet mellan struktur och individ och antagande om att samhällsstrukturer- och mönster kan förstås utifrån enskilda aktörers målinriktade/rationella handlingar. Avhandlingen består av fyra delstudier som behandlar olika, men relaterade, aspekter av ovan angivna intresseområden. Den övergripande slutsatsen av avhandlingens första tre studier är att skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Resultat från flernivåanalyser visar mer specifikt att förekomsten av unga som brukar alkohol, har provat droger eller röker är högre i resursstarka skolor. Den självrapporterade brottsligheten är dock högre i mer resurssvaga skolor. Fördjupade analyser visar att skolans sociala- och normativa klimat är betydelsefullt för ungas alkoholkonsumtion, rökning och för om de har provat droger. Dessa riskbeteenden är som mest förekommande i skolor där en stor andel av föräldrarna har en mer tillåtande inställning till alkohol och rökning och där den lärarskattade tilliten och informella sociala kontrollen (collective efficacy) är hög. Resultaten visar vidare att skolkontexten också verkar indirekt på ungas riskbeteenden. Unga som rapporterat svag bindning till sina föräldrar tenderar överlag vara mer engagerade i riskbeteenden än de som rapporterar stark bindning. Denna tendens förstärks ytterligare om de går i resursstarka skolor. Slutligen, avhandlingens fjärde studie visar att riskbeteenden i ungdomen verkar kumulativt och indirekt på den framtida hälsan snarare än direkt. Betydelsen av riskbeteenden varierar vidare mellan kohorter, i detta fall, personer som är unga i två olika decennier. Mer specifikt visar resultaten att hälsobeteenden förklarar en större del av sambandet mellan socioekonomiska förhållanden i barndomen och hälsan som vuxen i den yngre kohorten. I den avslutande diskussionen diskuteras resultaten utifrån Colemans graf.

Sidan publicerades 2016-11-30 11:56 av Susanne Sawander


Relaterat

Konkurrenskraft i fokus i gymnasiala utbildningar

Konkurrenskraft i fokus i gymnasiala utbildningar

Det finns en förväntan att gymnasieeleven ska utveckla en konkurrenskraft under utbildningen. Det konstaterar Maria Terning som utforskat synen på gymnasieeleven i utbildningspolitiska texter.

Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Tonårspojkar ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. Samtidigt vittnar många om att de inte har någon att prata med om djupare frågor, säger Eva Randell som har forskat i ämnet.

Konferenser
Magasin Skolporten
Ur nr 3/2017:

Ur nr 3/2017:

Tema: Rasism och främlingsfientlighet. Samtal i stället för konfrontation är det bästa sättet att bemöta rasistiska åsikter i skolan, menar forskarna. Stor intervju med den belgiska skolforskaren Pedro de Bruyckere, om moderna myter om lärande och utbildningar, bla lärstilar. Reportage: Maktlekar – dolda kränkningar av elever i skolan.

Läs mer
Kommande disputationer
Konferens
Förstelärare 2017

Förstelärare 2017

På Skolportens förstelärarkonferens diskuteras uppdragets utmaningar, möjligheter och framgångsfaktorer samtidigt som vi tar sikte på specifikt viktiga kunskapsområden. Välkommen att inspireras!

Läs mer & boka plats
Lediga tjänster
Konferens
Främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet

Ingen elev ska utsättas för främlingsfientlighet eller rasism i skolan, ändå sker det. Vid dessa situationer är all skolpersonal skyldig att agera, men hur görs det på bästa sätt? Varmt välkommen på en konferens där du får möjlighet att stärka dina kunskaper i hur du bemöter rasistiska och främlingsfientliga strömningar i skolan!

Läs mer & boka plats