Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande.

Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande.

Syftet med denna studie är att undersöka de pedagogiska processer som utvecklas i en distansutbildning med ”öppen” design för samarbetslärande. Studien beskriver och analyserar pedagogiska aktiviteter i en kurs som ges på distans inom högre utbildning och där ett asynkront konferenssystem används för kommunikation och interaktion. Studiens teoretiska referensram tar sin utgångspunkt i Computer Supported Collaborative Learning, CSCL och i ett sociokulturellt perspektiv. Studien har utförts i en autentisk miljö och kan beskrivas som en etnografisk explorativ fallstudie. Analysen fokuserar på hur lärandepraktiker etableras och utvecklas över tid.

Olika typer av strukturerande resurser användes i lärandegemenskaperna och studenterna agerade i förhållande till dem. Studenterna utvecklade sin pedagogiska modell för arbetsdelning och strategier för att lösa uppgifterna beroende på hur de tolkade uppgifterna som skulle genomföras. Uppgifterna fanns beskrivna i en studieguide. Studien visar att det sätt på vilket en uppgift är formulerad strukturerar studenternas sätt att lösa uppgifter. Flertalet grupper valde en samverkansmodell för arbetsdelning och delade upp uppgifter mellan sig som var och en arbetade med. Då fanns inget behov av att kommunicera i konferenssystemet utan det blev tyst på nätet. Om en samarbetsmodell utvecklades utnyttjades konferenssystemet mera aktivt till diskussioner. Det identifierades en tredje modell som beskriver ett mellanting mellan dessa, en hybridmodell som innebär att studenterna delade upp vissa delar men diskuterade andra som de tolkat som diskussionsfrågor. I denna modell användes fler sätt att kommunicera än via det konferenssystem som ingick i kursens infrastruktur.

Lärarens instruktioner till studenterna var avsiktligt vaga, vilket gjorde det möjligt för studenterna att själva ta ansvar för sitt eget lärande och utvecklande av pedagogisk praktik. Läraren deltog inte i studenternas interaktion eftersom hon tyckte det var svårt att förstå när hennes aktiva deltagande stödde studenterna och när den inte gjorde det. Däremot formade hon deras lärandemiljö genom studieguide och infrastruktur för kommunikation och följde deras arbete via konferenssystemet. Studenterna uppfattade konferenssystemet som det primära pedagogiska rummet. De talade om det som att gå in i och att vara där . Det blev ett transparent rum för lärande där studenter arbetade och där lärandeprocessen blev synliggjord för studenter och läraren på ett nytt sätt.

Teknologin ger andra förutsättningar än det traditionella klassrummet både i ett lärandeperspektiv och i ett kvalitetssäkrings- och utvärderingsperspektiv. Det innebär att lärare bör utforma kurser på nya sätt. Om man låter studenter aktivt delta i designarbete kan deras erfarenheter och kunnande berika designen. Det är ett aktivt och studentcentrerat sätt att låta IKT utveckla praktiken och förändra undervisning och examination. En flexibel design bör erbjuda en tydlig struktur som stöd för studenter men också öppna upp för studentinflytande. En sådan design kan ha samma utgångspunkt som jazzmusiker som kan improvisera från ett grundtema och ändå kan alla i orkestern följa med.

Flexible education in practice. A case study of pedagogical processes in distance

The aim of this study is to examine the pedagogical processes that evolve in an ”open” design for online learning realized in relation to a specific setting. The study describes and analyzes pedagogicalactivities in a distance education course in higher education that uses an asynchronous conference system for communication and interaction.

The study’s theoretical framework is based on the CSCL field, and a socio-cultural perspective, wherethe aim of the research is to create artefacts and environments that support meaning making in practice. The study was conducted in an authentic environment and can be described as anethnographic exploratory case study. The analysis focuses on how the practice is established and constituted over time. The unit of analysis is ongoing interaction between nine groups of students andtheir teacher.

Some overall patterns has been analysed and three models of division of labour emerged in the study. The produced assignments mirror the negotiations the groups members have in understanding how and when they will be working with the assignments. The course had a weak educational framing and the participants were responsible for their own learning. The teacher’s instructions were intentionally broad and vague, an open design, which allowed the students to use their creativity in the work. Even if the teacher was responsible for monitoring the students’ discussions, she did not participate because she thought it was too difficult to understand when her active participation supported the students andwhen it did not.

The relations between and within the structuring resources were used in learning communities and thestudents acted in relation to them. To understand how to divide and allocate tasks, and how to solve problems, is not only done in relationships and people’s thinking, but also implicit in learningcommunities. This means that teachers have to design courses in new ways. The requirements for participation, interaction, and communication, must be determined.