Foster youth’s sense of belonging in kinship, network, and traditional foster families: an interactive perspective on foster youth’s everyday life

Lena Hedin har skrivit en avhandling om ungdomars upplevelser av att komma till en fosterfamilj. – Jag ville studera hur det var att komma in i familjen utifrån ungdomarnas vardagliga liv och relationer, i familjen, i skolan med kamrater och i kontakten med den biologiska familjen, säger hon.

Fakta
Disputation

2012-01-13

Titel (eng)

Foster youth’s sense of belonging in kinship, network, and traditional foster families: an interactive perspective on foster youth’s everyday life

Författare

Lena Hedin

Handledare

Professor Elinor Brunnberg, Mälardalens Högskola, Universitetslektor, FD, docent i socialt arbete Ingrid Höjer, Göteborgs universitet

Opponent

Professor emeritus Gunvor Andersson Socialhögskolan Lunds universitet

Institution

Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelandet här
Läs Skolportens intervju med Lena Hedin

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen visar på en ömsesidig relationsskapande process i fosterhemsplacerade ungdomars vardagsliv där ungdomarna kan vara aktörer delaktiga i att skapa och utveckla sina familje- och kamratrelationer, men också i att bryta dem. Syftet med avhandlingen är att belysa ungdomars vardagliga liv i sina olika sammanhang efter placering i olika typer av fosterfamiljer samt att identifiera processer som påverkar känslan av tillhörighet. Tre studier är baserade på djupintervjuer med 17 fosterhemsplacerade ungdomar. I den fjärde studien ingår även en uppföljningsintervju med 15 av de 17 ungdomarna. Studiens perspektiv utgår från familjen som socialt konstruerad med interaktiva ritualer där både vuxna och ungdomar är sociala aktörer. Studie I visar fosterhemsplacerade ungdomars motivation och förmåga att förbättra sina skolresultat, trots tidigare svåra skolproblem. Studien visar att ungdomarnas tillfredställelse med skolan är relaterad till kvalitén på omvårdnaden i fosterhemmet och tillkamratrelationerna. Studie II belyser betydelsen av både struktur och värme i fosterhemsplacerade ungdomars liv. Rutiner normaliserar deras vardagsliv. Känslomässig värme skapas genom att göra saker tillsammans. Humor och ett vänligt skämtande framstår som betydelsefullt i den inkluderande praktiken. I studie III visar ungdomarna i släkting- och nätverksfamiljer de starkaste sociala banden till sina fosterfamiljer och ungdomarna i traditionella fosterfamiljer de svagaste. Att inkludera nätverksfamiljer i studien tydliggör vikten av ungdomars möjlighet att påverka valet av fosterfamilj. Studie IV stärker tidigare resultat om värdet av gemensamma aktiviteter i fosterfamiljen och humorns betydelse för att skapa sociala band och en känsla av tillhörighet hos ungdomarna. Studien visar att även i traditionella fosterhem har ungdomar över tid kunnat stärka sina sociala band till fosterfamiljen. Fler unga än tidigare, framförallt flickor, rapporterar vid uppföljningsintervjun att de behöver stödsamtal eller behandling. Det visar på de fosterhemsplacerade ungdomarnas sårbarhet samtidigt som de oftast klarar av att hantera sin situation. Sammantaget visar denna avhandling att känslan av tillhörighet stärks av att ungdomarna i familjen får delta i beslut som rör dem själva och att familjen är en ’öppen fosterfamilj’ i mottagandet av ungdomen och dess biologiska föräldrar, men även att humor kan fungera som en dörröppnare in till fosterfamiljen.

Sidan publicerades 2012-05-28 23:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-06-05 09:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns rättigheter i utbildningen

Ann Quennerstedt: "The political construction of“ children’s rights in education – A comparative analysis of Sweden and New Zealand

Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Internationellt: Educating Greater Manchester head: what I’ve learned at school

Channel 4’s Educating Greater Manchester headmaster Drew Povey turned around the school once labelled ‘the worst in the country’, and is now working to reduce its debt. He shares some lessons he’s picked up about leadership.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.