Fritidspedagogers handlingsrepertoar. Pedagogiskt arbete med barns olika relationer
Marianne Dahls avhandling handlar om hur barn skapar allianser och förhandlar om tillträde samt värnar om sina allianser i kamratgruppen i fritidshemmets praktik.
Marianne Dahl
Professor Eva Johansson, Högskolan i Stavanger, Fil.dr Anette Emilson, Linnéuniversitetet, Fil. dr. Ingeborg Moqvist Lindberg, Linnéuniversitetet
Fil.dr. Anna Klerfelt, Högskolan i Jönsköping
Linnéuniversitetet
2014-11-07
Fritidspedagogers handlingsrepertoar. Pedagogiskt arbete med barns olika relationer
Institutionen för utbildningsvetenskap
Fritidspedagogers handlingsrepertoar. Pedagogiskt arbete med barns olika relationer
Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om fritidspedagogers arbete med barns relationer, med fokus på den kollektiva handlingsrepertoar som kommer till uttryck i två arbetslag. Följande forskningsfrågor har fokuserats:
Hur arbetar fritidspedagoger med barns relationer?
Hur ser fritidspedagoger på barns relationer?
Vilka gemenskaper identifierar fritidspedagoger?
Vilka kvaliteter i barns relationer ser fritidspedagoger som eftersträvansvärda?
Teoretisk inspiration hämtas från Wengers (1998) sociala teori om lärande i praktikgemenskaper och Gergens (2009) tankar om att vi alltid befinner oss i relation med andra människor. Relationer skapas således inte, däremot förhandlas och förändras relationer i kvalitativ mening.
Studiens metodologiska ansats är etnografisk där fokus har riktats mot fritidspedagogers arbete med och tal om barns relationer. Studiens fältarbete har genomförts via deltagande observation, informella samtal, fältanteckningar, gruppintervjuer och individuella intervjuer. I studien deltar åtta fritidspedagoger verksamma i två arbetslag. Fritidspedagogerna arbetar i två olika fritidshem med vardera 60 inskrivna barn i åldrarna 6-11 år.
Analysen har skett i olika interrelaterade steg där det första analyssteget gav näring till det andra. Begrepp hämtade från Wengers respektive Gergens teorier har legat till grund för den slutgiltiga analysen. Handlingsrepertoar, kvaliteter i relationer, praktikgemenskaper samt gemensamt intresse är exempel på några av begrepp som brukats.
Studiens resultat visar att pedagogers arbete består av att skapa olika villkor för relationers kvaliteter i arbetet med barnen. I fritidspedagogernas handlingsrepertoar framträder en intention att arbeta för att underlätta möten mellan barn. En gemensam och underförstådd utgångspunkt i pedagogernas arbete med barns relationer är att verka för goda och harmoniska relationer.
Fritidspedagoger stödjer relationer som karaktäriseras av konsensus, respekt, trygghet och anpassning till regler. Relationer som utmärks av konflikter, disharmoni, regelbrott eller aggressioner motverkas av pedagogerna.
De praktikgemenskaper och allianser som pedagogerna identifierar i verksamheten är oftast genusrelaterade och bygger på gemensamma intressen. Det förekommer även barn som positioneras eller positionerar sig i periferin av barns gemenskaper i verksamheten.
I fritidspedagogernas handlingsrepertoar framträder olika föreställningar som bygger på ett normativt tänkande och som tillskriver barn olika relationella kompetenser. En del barn framställs som relationsskickliga. Andra barn som inte reglerar sig själva på ett önskvärt sätt beskrivs av pedagogerna ha svårigheter i sitt relationsarbete. Studien visar att det saknas en riktning för hur pedagoger ska ta sig an arbetet med barns olika relationer. Det saknas även ett gemensamt
yrkesspråk för att verbalisera barns relationsarbete.
Studiens didaktiska implikationer är att med hjälp av en begreppsapparat bidra till en relationell didaktik och ett språk för relationer i en fritidshemskontext. Intentionen är också att utmana analys och reflektion över den variation av erfarenheter, dilemman och villkor som fritidspedagoger möter i sitt arbete med barns relationer.
Abstract in English
This thesis aims to make a contribution to our current understanding regarding leisure-time pedagogues’ work with children’s relationships. Here focus is placed on the collective action repertoire as expressed by two different groups of leisure-time pedagogues. The research questions addressed are:
How do leisure-time pedagogues work with children’s relationships and how do they view such relationships? What communities do they identify? What qualities in children’s relationships do they regard as desirable?
The theoretical framework of this study is based on Wenger’s (1998) social theory regarding learning in communities of practice, as well as Gergen’s theory of relationships as an inevitable part of human existence. Consequently, within this thesis relationships are viewed as mainly negotiated and are therefore dynamic in character. The methodological approach is ethnographic, focusing on leisure-time pedagogues’ work with and talk about children’s relationships. The study is based on data derived from eight leisure-time pedagogues divided into two different work teams of four pedagogues, covering two different leisure-time centres and involving 60 children of 6-11 years of age.
Final analysis is based on concepts derived from both Wenger’s and Gergen’s theories, for example; action repertoire, relational qualities, communities of practice and shared interests. Results suggest that the communities of practice and the alliances that pedagogues identify are often gender-related and built on common interests. The pedagogues’ action repertoire illustrates a desire to facilitate encounters between children and promote harmonious relationships. Leisure-time pedagogues support relationships characterized by consensus, respect, confidence and adaptation to rules, whereas those marked by conflict, disharmony, breaking rules or aggressions are counteracted. Various notions emerge in pedagogues’ action repertoire based on normative thinking, where different relational competences are ascribed to children. Some children are described as relationally competent while other children, who do not adapt themselves in a desirable manner, are described as having difficulties adjusting their relational competence. The results also reveal a lack of guidelines for handling the variety of differences in children’s relationships and display the lack of a common professional language for verbalizing children’s relational work.
Relaterade länkar
Biologi
Åk 7–Vux Hållbar utveckling i förskolan
Fsk Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
