Learning to reason in environmental education: Digital tools, access points to knowledge and science literacy

Emma Edstrands avhandling handlar om hur elever lär om miljöfrågor och den roll som digitala teknologier kan spela i sådana undervisningskontexter.

Fakta
Disputation

2017-01-27

Titel (eng)

Learning to reason in environmental education: Digital tools, access points to knowledge and science literacy

Författare

Emma Edstrand

Handledare

Docent Annika Lantz-Andersson, Göteborgs universitet Seniorprofessor Roger Säljö, Göteborgs univeristet

Opponent

Anniken Furberg, Universitetet i Oslo

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Emma Edstrand

Abstract in English:

Digital technologies and environmental education represent two rather new areas in school curricula. The background of the present research is an interest at the inter-section between how students learn about environmental issues (e.g., climate change) and the role digital technologies may play in such contexts. Thus, the aim is to investigate tool-mediated activities in environmental science education. The digital tools that are used in the instruction in this research are a virtual laboratory and a carbon footprint calculator. The study is guided by the questions of how digital tools codetermine activities and students’ reasoning about scientific knowledge and environmental topics, as well as what implications the use of such tools have for the development of science literacy. Analytically, this is studied within a sociocultural perspective on learning and by relating it to Dewey’s view of learning through inquiry. The empirical material consists of questionnaires and video data. The thesis consists of four studies. Study 1 builds on the analysis of questionnaire data from a corpus of almost 500 students’ written pre- and post-test answers to a problem-solving question in which they are required to design an experiment before and after working with a virtual lab. The second set of data comprises video recordings of upper secondary school students’ work with the two virtual tools. The results are presented in Studies 2 and 3. In addition, and in relation to the interest in science literacy more generally, Study 4 focuses on students’ work with an assignment requiring them to evaluate research reported in two scientific article abstracts on climate change. On a general level, the findings show that digital tools incorporate conceptual distinctions and operations that provide “shortcuts” for the students’ reasoning by providing access points to complex knowledge about the environment. This means that the students are able to engage in sophisticated discussions about environmental issues linked to human-driven climate change without requiring too much specific prior knowledge. However, the results also point to dilemmas connected to the use of such sophisticated tools. That is, for students to make meaning in ways that are relevant to understanding scientific argumentation, some of the processes and conceptual premises need to be unpacked by a competent partner (e.g., a teacher). Through engaging in such tool-mediated activities, students develop new cognitive habits, that is, new ways of reasoning which are made possible through the support of the tools. Thus, in sum, the present empirical studies demonstrate that digital tools have the potential to reconfigure learning activities that support students’ development of science literacy in environmental science education. At the same time, the analyses show that the tools are abstract and far from self-instructive. They index complex forms of knowledge that are not always transparent to the users. Thus, to reach curricular goals, the use of such tools in environmental science instruction presupposes guidance and support by teachers.

Sidan publicerades 2017-01-03 11:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-02-15 15:14 av Susanne Sawander


Relaterat

1LN – förstelärarnätverket

Vårt förstelärarnätverk är något extra för dig som är förstelärare och som söker en skräddarsydd arena där ditt uppdrag står i fokus. Vi har skapat en lättillgänglig mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte där du kan knyta goda och värdefulla kontakter med andra förstelärare från hela landet. Välkommen som medlem!

Komplex vardag påverkar användningen av digital teknik

Komplex vardag påverkar användningen av digital teknik

Sadaf Salavati har undersökt högstadielärares användning av digital teknik. Resultaten visar att synen på den egna lärarrollen, pedagogik, arbetssätt och världsbild i mångt styr valet av hur digitala resurser används.

Så fungerar kommunikation i virtuella miljöer

Så fungerar kommunikation i virtuella miljöer

Det krävs en tydlig organisation av tid och rum för att få till en fungerande kommunikation på distansutbildningar. Det konstaterar Giulia Messina Dahlberg som undersökt kommunikationen mellan studenter som läser en språkkurs för nybörjare på distans.

Konferenser
Magasin Skolporten
Nytt nummer ute 13/9

Nytt nummer ute 13/9

Snart kommer terminens första nummer av magasin Skolporten, som har tema Arbetsmiljö. Är magasinet nytt för dig? Ta del av vårt "prova på"-erbjudande: 2 nummer för 99 kr.

Bli prenumerant
Kommande disputationer
Konferens
Förstelärare 2017

Förstelärare 2017

På Skolportens förstelärarkonferens diskuteras uppdragets utmaningar, möjligheter och framgångsfaktorer samtidigt som vi tar sikte på specifikt viktiga kunskapsområden. Välkommen att inspireras!

Läs mer & boka plats
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Konferens
Främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet

Ingen elev ska utsättas för främlingsfientlighet eller rasism i skolan, ändå sker det. Vid dessa situationer är all skolpersonal skyldig att agera, men hur görs det på bästa sätt? Varmt välkommen på en konferens där du får möjlighet att stärka dina kunskaper i hur du bemöter rasistiska och främlingsfientliga strömningar i skolan!

Läs mer & boka plats