Hoppa till sidinnehåll

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Publicerad:2011-01-17
Uppdaterad:2012-03-02
Författare

Evelina Landstedt

Handledare

Katja Gillander Gådin, Kenneth Asplund

Disputerat vid

MiU – Mittuniversitetet

Disputationsdag

2010-12-17

Titel (eng)

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Institution

Institutionen för hälsovetenskap

Abstrakt

Trots ett väldokumenterat genusmönster i ungdomars psykiska hälsa finns det en kunskapslucka i den folkhälsovetenskapliga forskningen avseende genusteoretiska analyser av sambanden mellan ungas livsvillkor och psykisk hälsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv för att fördjupa förståelsen av relationerna mellan ungas livsvillkor och genusmönster i psykiska hälsa.
Studiepopulationen var gymnasielever i åldern 16-19 år. Studien genomfördes i skolmiljö och data insamlades genom fokusgrupper (N=29) och en enkätstudie (N=1,663, 78.3% svarsfrekvens). En bred definition av psykisk ohälsa tillämpades vilken representerades av ungdomarnas egen förståelse, samt de psykiska problemen upplevd stress, psykiska besvär samt självskadebeteende.
Resultaten visade att stress, psykiska besvär och självskadebeteende var dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar. Psykiska problem var relaterade till livsvillkoren sociala relationer, krav och ansvarstagande samt utsatthet för våld och trakasserier. Stödjande relationer med vänner, familj och lärare var av stor betydelse för psykisk hälsa medan dåliga relationer, ensamhet och brist på inflytande var relaterat till psykiska problem. Psykiska problem var starkt kopplade till erfarenheter av höga krav och ansvarstagande avseende skolarbete, relationer, framtidsplaner, utseende och ekonomi, i synnerhet bland flickor oavsett socioekonomisk bakgrund. Resultaten indikerar att olika former av våld och trakasserier är allvarliga riskfaktorer för psykiska problem och att flickors och pojkars skilda erfarenheter av olika former av våld samt relationen till förövaren, kan vara relaterade till skillnader i psykiska problem.
Genusanalysen av resultaten föreslår att flickors livsvillkor påverkas av ojämlika maktstrukturer och konstruktioner av femininitet och att dessa livsvillkor bidrar till en ökad risk för psykisk ohälsa bland flickor. Livsvillkor kopplade till manlig överordning och hegemoniska konstruktioner av maskulinitet influerar sannolikt pojkars psykiska hälsa positivt. Dessa villkor kan dock också innebära risk faktorer för psykiska problem, t.ex. i fråga om våld. Studien uppmärksammar även hur kulturella och strukturella aspekter av både genus och social klass kan påverka livsvillkor och psykisk hälsa för pojkar och flickor. Studiens slutsats är att genusifierade och klassrelaterade mekanismer på olika nivåer i samhället bidrar till en skev fördelning av riskfaktorer för psykiska problem vilket kan vara en möjlig förklaring till skillnaderna mellan pojkar och flickor i fråga om upplevd stress, psykiska besvär och självskadebeteende.
Genus- och socioekonomiska skillnader i psykiska problem bör tas i beaktande i preventivt och hälsofrämjande arbete på alla nivåer i samhället. Detsamma gäller för en ökad medvetenhet om hur ungas livsvillkor är relaterade till psykisk hälsa och hur dessa villkor är genus- och klassrelaterade. Studien uppmärksammar skolan som en viktig arena för preventivt och hälsofrämjande arbete samt att gemensamma insatser krävs på olika arenor för att motverka våld och trakasserier. Implikationer av studien omfattar även generella samhällspolitiska insatser för minskad ojämlikhet.

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Despite a well-documented gender pattern of adolescent mental health, public health research investigating possible influencing factors from a gender-theoretical approach is scarce. This study aimed to explore what factors and circumstances are related to adolescent mental health and to apply a gender analysis to the findings in order to improve the understanding of the relationships between life circumstances and the gendered patterning of mental health among young people.
The study population was 16-19-year-old Swedish students and data was collected by means of focus groups (N=29) and self-administered questionnaires (N=1,663, 78.3% response rate) in school settings. Mental health problems were defined in a broad sense including the adolescents own understandings, perceived stress, psychological distress and deliberate self-harm.
The mental health problems of perceived stress, psychological distress and deliberate self-harm were twice as common among girls as boys. The findings suggest that adolescent mental health is associated with the life circumstances of social relationships, demands and responsibility taking and experiences of violence and harassment. Supportive relationships with friends, family and teachers were found to be of importance to positive mental health, whereas poor social relationships, loneliness and lack of influence were associated with mental health problems. Perceived demands and responsibility taking regarding school work, relationships, future plans, appearance and financial issues were strongly related to mental health problems, particularly among girls regardless of social class. The results indicate that physical violence, sexual assault, bullying and sexual harassment are severe risk factors for mental health problems in young people. Boys and girls experienced different types of violence, and the victim-perpetrator relationships of physical violence differed. These diverging experiences appeared to influence the associations with mental health problems in boys and girls.
A gender analysis provides the tools to gain knowledge about the ways that boys and girls lives are shaped by gender relations and constructions at different levels in society and how these life circumstances represent risk- or protective factors for mental health. For example, unequal power structures and the ways girls are expected to do femininity likely influence their life circumstances in ways that place them at greater risk of mental health problems. Hegemonic constructions of masculinity and advantaged positions likely contribute to life circumstances that are positive for mental health but are also implying risk factors for poor mental health among boys, e.g., violence. It is also important to recognise how the intertwined cultural and structural aspects of gender and social class influence the lives and mental health of boys and girls. In conclusion, gendered and class-related mechanisms at the different levels in society influence the distribution of risk factors unevenly among boys and girls, which could be a possible explanation for the gender differences in reports of perceived stress, psychological distress and deliberate self-harm.
The likelihood of gender and socioeconomic differences in mental health problems should be taken into account in prevention and health promotion strategies at all levels in society. A greater awareness about gender relations and the gendered social circumstances under which young people live is required. The school environment is an important arena with respect to prevention and health promotion. There is also a need for a joint action against violence and harassment at all levels in society. Implications do not only concern young people; social policy and legislation should focus on reducing gender and class inequalities in general.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep
Digital temaföreläsning

Hållbar utveckling i förskolan

Skolportens digitala temaföreläsningar med Cecilia Caiman. Föreläsningarna utvecklar undervisningen för hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt perspektiv och genom estetiska lärprocesser. Ta del av innehållet mellan 14 maj–18 juni!
Läs mer & boka
Fsk
15 maj – 19 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev