“We’re made of meat, so why should we eat vegetables?”: food discourses in the school subject home and consumer studies

Ingela Bohm har i sin avhandling undersökt hur lärare och elever pratar om och hanterar olika sorters mat i hem- och konsumentkunskap och vad detta kan få för konsekvenser för lärandet om hälsa.

Fakta
Disputation

2016-12-16

Titel (sv)

Vi e gjord av kött, varför ska vi äta grönsaker då?

Titel (eng)

“We’re made of meat, so why should we eat vegetables?”: food discourses in the school subject home and consumer studies

Författare

Ingela Bohm

Handledare

Agneta Hörnell, Umeå universitet Gun Åbacka, Universitetet i Agder Carita Bengs, Umeå universitet

Opponent

Professor Hilary Janks, University of the Witwatersrand, Johannesburg

Institution

institutionen för kostvetenskap

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Ingela Bohm

Svenskt abstrakt:

Mat har många olika funktioner. Rent fysiskt behöver vi den för att överleva och behålla hälsan, men den har också en rad sociala, psykologiska och känslomässiga betydelser. Exempelvis används mat för att bygga relationer, för att markera hierarkier eller tider på dagen och för att påverka humöret och självbilden. Olika livsmedel har olika symboliskt innehåll, och barn socialiseras tidigt in i ett visst sätt att äta och tänka kring mat.

Ett område där mat har en central plats är det svenska skolämnet hem- och konsumentkunskap (HKK). I kursplanen finns ett starkt fokus på både fysisk och psykosocial hälsa, men för en del människor kan dessa dimensioner ibland vara mer eller mindre inkompatibla. Därför ville jag i denna avhandling undersöka hur lärare och elever pratar om och hanterar olika sorters mat i HKK och vad detta kan få för konsekvenser för lärandet om hälsa.

Jag observerade och spelade in fem lärare och 59 elever med mp3-spelare under 26 HKK-lektioner på fem olika skolor. I vissa fall där jag fick tillåtelse filmade jag också det som hände. Därefter transkriberade jag allt tal om grönsaker, kött, vegetarisk mat och sötsaker och analyserade detta tal med hjälp av diskursanalys för att få reda på vad deltagarna i studien sade ”mellan raderna”, det vill säga hur deras världsbild kring olika livsmedel såg ut.

Resultatet visade att elever i de flesta fall var fria att välja grönsaker utifrån den egna smaken, förutom när receptet gjorde en viss grönsak obligatorisk eller när en skoluppgift krävde att man skulle ta hänsyn till hälsa. När läraren ansåg att en grönsak var obligatorisk var det mycket svårt för eleven att undvika den, medan däremot grönsaker som bara sågs som tillbehör i många fall blev ignorerade. Vad gällde hälsa kunde grönsaker vara ”allmänt nyttiga”, men oftare var de bärare av ett specifikt näringsämne som behövdes för att lösa en skoluppgift. I några fall sågs de som tomma och värdelösa.

Kött var centralt och svårt att avstå ifrån, inte bara på grund av smaken utan även för att det ”hörde till” de flesta rätter och gav livsviktiga näringsämnen. Samtidigt som det sågs som hälsosamt kunde det också vara farligt, eftersom man kunde äta för mycket protein eller mättat fett. Kött kunde användas som relationsbyggare mellan elever och för att markera status i klassen, så att de som riskerade att hamna utanför var rädda att inte få lika mycket kött som andra. Protein sågs som viktigt och var kopplat till manlighet, muskler och styrka.

I motsats till kött sågs vegetarisk mat som ”tom”, annorlunda och ett ouppnåeligt ideal. Det var svårt för icke-vegetarianer att få tillgång till vegetarisk mat, förutom när det utgjorde ett särskilt lektionstema. Maten sågs som bristfällig eftersom den inte innehöll kött, och den krävde extra planering för att se till att man fick i sig alla aminosyror. Det kunde vara socialt krångligt att vara vegetarian eftersom det krävde extra jobb av kompisar och skolkökspersonal, men många respekterade vegetarianens val och ansträngde sig för att göra en särskild portion åt dem.

Sötsaker var åtråvärda, men också farliga, äckliga eller onödiga. Hemgjorda bakverk hade högre status. Sötsaker kunde användas för att markera vem man var kompis med och inte, men gav även upphov till konflikter när elever hade olika åsikt om det ”perfekta resultatet” eller när de var rädda att inte få rättvisa mängder. På grund av sötsakernas koppling till sjukdom och viktuppgång kunde de också användas för att peka ut och nedvärdera dem som åt för mycket eller vid fel tillfälle.

Sammanfattningsvis förekom två huvudgrupper av diskurser: normalitet och ansvar. Å ena sidan sågs smak, kultur och sociala ritualer som viktigt när man talade om och valde matvaror, men å andra sidan krävde ämnet att man såg på mat ur ett mer vetenskapligt hälsoperspektiv. Synen på normalitet gjorde det svårt att välja fysiskt hälsosam mat eftersom social identitet, den motsägelsefulla synen på hälsa och alltför strikta ideal stod i vägen. Å andra sidan fanns det personer som inte hade tillgång till normalitet, såsom vegetarianer och även lärare, som tvingades balansera statligt uppställda mål inom ämnet mot en lokalkultur med delvis andra värderingar.

För att motverka dessa problem kan lärare 1) fokusera på sensorisk träning, experimentell matlagning och måltider som bygger på redan populära rätter, 2) utmana synen på normalitet genom sitt sätt att prata om och hantera olika sorters mat, 3) jobba för att göra matlagningen och måltiderna mer socialt inkluderande, 4) utforska den psykosociala dimensionen av hälsa på samma nivå som den fysiska för att elever ska kunna resonera kring sina matval utifrån smak, kultur och sociala relationer, och 5) undvika fällan att betygsätta elevers smak och kulturella bakgrund. Denna typ av undervisning skulle kunna ge elever fler verktyg för att kunna göra självständiga hälsoval, men det förutsätter att läraren får tillräckligt med resurser i form av lektionstid, förvaringsutrymme och en budget som möjliggör ett brett sortiment av livsmedel.

 

Sidan publicerades 2016-12-06 09:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-04-11 14:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Matkrock på hem- och konsumentkunskapen

Matkrock på hem- och konsumentkunskapen

Forskaren Karin Höijer har undersökt matens betydelse för lärare och elever inom hem- och konsumentkunskapsämnet och hur man gör mat meningsfull.

Konferenser
Magasin Skolporten
Ur nr 3/2017:

Ur nr 3/2017:

Tema: Rasism och främlingsfientlighet. Samtal i stället för konfrontation är det bästa sättet att bemöta rasistiska åsikter i skolan, menar forskarna. Stor intervju med den belgiska skolforskaren Pedro de Bruyckere, om moderna myter om lärande och utbildningar, bla lärstilar. Reportage: Maktlekar – dolda kränkningar av elever i skolan.

Läs mer
Kommande disputationer
Konferens
Förstelärare 2017

Förstelärare 2017

På Skolportens förstelärarkonferens diskuteras uppdragets utmaningar, möjligheter och framgångsfaktorer samtidigt som vi tar sikte på specifikt viktiga kunskapsområden. Välkommen att inspireras!

Läs mer & boka plats
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Konferens
Främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet

Ingen elev ska utsättas för främlingsfientlighet eller rasism i skolan, ändå sker det. Vid dessa situationer är all skolpersonal skyldig att agera, men hur görs det på bästa sätt? Varmt välkommen på en konferens där du får möjlighet att stärka dina kunskaper i hur du bemöter rasistiska och främlingsfientliga strömningar i skolan!

Läs mer & boka plats