Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Man måste tänka själv – klasslärares uppfattningar av undervisning i de naturvetenskapliga läroämnena

Publicerad:2016-02-09
Uppdaterad:2016-03-11

En stor variation i lärarnas uppfattningar av såväl de naturvetenskapliga läroämnena som ämnen som av arbetssätt i dessa läroämnen. Men gemensamt är att de motiverar sin undervisning med att ämnena utgör en grund för vardagslivet, planering och demokrati men också för elevens fortsatta studier och ett eventuellt yrke inom området, visar Ann-Catherine Henriksson i sin studie.

Författare

Ann-Catherine Henriksson

Handledare

Irmeli Palmberg

Opponent

Docent Christina Ottander, Umeå universi​tet

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2016-02-19

Titel (se)

Man måste tänka själv – klasslärares uppfattningar av undervisning i de naturvetenskapliga läroämnena

Man måste tänka själv – klasslärares uppfattningar av undervisning i de naturvetenskapliga läroämnena

Lärarens uppfattning av ett läroämne påverkar lärarens undervisning och i förlängningen elevens lärande. Syftet
med avhandlingen är att beskriva variationen i klasslärares sätt att uppfatta undervisning inom de naturvetenskapliga läroämnena och att belysa hur dessa lärare väljer att arbeta samt varför de väljer som de gör. Forskningens övergripande syfte bryts i arbetet upp i tre centrala forskningsfrågor som berör lärares uppfattningar av undervisningen, lärares erfaranden av arbetssätt i läroämnet samt olika aspekter som är medvetet närvarande vid lärares val av arbetssätt. Dessa aspekter synas i avhandlingen från två olika perspektiv: ett ämnesdidaktiskt perspektiv och ett lärarperspektiv. Den teoretiska bakgrunden till arbetet är tvärvetenskaplig. Avhandlingen är en kvalitativ studie där den vetenskapsteoretiska ansatsen är fenomenografisk. Den empiriska undersökningen genomfördes som två delstudier, en semistrukturerad intervjuundersökning (N = 15) och en efterföljande undersökning enligt metoden stimulated recall, en kombinerad intervju- och videoobservation (N = 3). Som målsättningar för undervisningen önskar lärare väcka eller bibehålla elevernas intresse för naturen och naturvetenskap samt att eleverna inom de naturvetenskapliga läroämnena skall skapa sig grundläggande allmänbildande kunskap. Som motiveringar för undervisning i de naturvetenskapliga läroämnena ser lärare att läroämnena utgör en grund för vardagslivet, planering och demokrati men också för elevens fortsatta studier och ett eventuellt yrke inom området. De ämnesövergripande centrala kompetenserna, liksom omsorgen om eleverna, stiger fram som aspekter som är medvetet närvarande vid lärares val av arbetssätt. Sammanfattningsvis kan konstateras att det föreligger en stor variation i lärarnas uppfattningar av såväl de naturvetenskapliga läroämnena som ämnen som av arbetssätt i dessa läroämnen. Lärare beskriver en tidsbrist såväl för sin egen del som med tanke på elevens lärande. Resultaten från den empiriska undersökningen visar även att lärare i ringa grad fokuserar på målsättningen för undervisningen och kommunikationen av målsättningen. Det föreligger ett behov av ökad och kvalitativt förbättrad lärarfortbildning inom dessa läroämnen.

Abstract in English

A teacher´s perception of a school subject affects a teacher´s teaching and by extension pupils´ learning. The main purpose of this thesis is to describe the variation in the ways class-teachers perceive teaching within science subjects and to illustrate how these teachers choose to work and why they choose as they do. This purpose is operationalized into three central research questions concerning a teacher´s perception of teaching, teachers´ experiences of working methods in the subject and different aspects that are consciously present when the teacher makes his or her choice of working methods. These aspects are viewed from two different perspectives: a subject educational perspective and a teacher perspective. The theoretical background of the study is interdisciplinary. The thesis is a qualitative study where the research approach is phenomenographic. The empirical investigation was made as two separate studies: a semistructured interview study (N = 15) followed by a stimulated recall study (N = 3), a combined interview and video-observation.
Results from the empirical investigation indicate that regarding aims for science education teachers wish to awaken or maintain the pupils´ interest in nature and science and that the pupils within the science subjects shall build a base for fundamental general knowledge. As motives for teaching the science subjects teachers view the subjects as a foundation for everyday life, planning and democracy but also for pupils´ further studies and a possible career in the field. The interdisciplinary key competences and the care for the pupils´ well being are aspects that are consciously present when teachers make their choice of working methods.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev