Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje skolåret

Publicerad:2015-10-05
Uppdaterad:2015-12-16

De nationella proven i årskurs tre i matematik är inte bara ett tillfälle då skolan tar reda på vad eleverna kan i ämnet. Provsituationen är också en arena där provets likvärdighet ställs mot elevens likvärdighet, visar Anette Bagger i sin avhandling.

Författare

Anette Bagger

Handledare

Gunnar Sjöberg, Umeå universitet

Opponent

Christian Lundahl, professor, Örebro universitet

Disputerat vid

Umeå universitet

Disputationsdag

2015-10-16

Titel (se)

Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje skolåret

Titel (eng)

Is school for everyone? The national test in mathematics at Grade three in Sweden.

Institution

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje skolåret

De nationella proven för elever i klass tre återinfördes 2010 (Skolverket, 2012). En bakomliggande drivkraft till detta är att det visat sig att allt fler elever inte når målen i matematik, samtidigt som allt färre når de högsta prestationerna både i internationella kunskapsmätningar och i betygsstatistik från svensk skola. Tidigare och utökade nationella prov skulle innebära att man tidigare fick syn på elever i behov av stöd (Utbildningsdepartementet, 2012). Proven har i denna avhandling studerats utifrån ett utbildningsvetenskapligt sammanhang där New Public Management med konsument och marknadsvärden gjort inträde på skolans arena (Antikainen, 2006; Telhaug, Mediås & Aasen, 2006). Implementeringen av de nationella proven i matematik i det tredje skolåret studerades i ett storskaligt,
longitudinellt och kvalitativt forskningsprojekt1, som också är avhandlingens ursprung. Projektet var finansierat av Vetenskapsrådet, ansatsen var etnografisk och diskursanalytisk och forskningsintresset rörde hur provet påverkar eleven, med ett särskilt fokus på eleven i behov av stöd. Under de första årens fältarbete visade det sig att eleverna i behov av stöd och de diskursiva förutsättningarna för stödet behövde studeras ytterligare. Detta gav upphov till avhandlingens syfte och forskningsfrågor. Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om förutsättningarna för hur det nationella provet i matematik i det tredje skolåret blir till och då med ett särskilt fokus på eleven i behov av stöd. För att åstadkomma detta besvarades forskningsfrågor om vilka diskurser som aktiverades i samband med provsituationen, vilka positioner som tillgängliggjordes för lärare och elever samt vem eleven i behov av stöd kan vara i samband med proven. Avhandlingen består av två delar. Den första delen är skriven på svenska och förklarar och kontextualiserar problemområdet samt presenterar och diskuterar forskningens ansats, syfte, metod, resultat och genomförande. Den andra delen består av fem artiklar som är skrivna på engelska. Sammanlagt studerades 22 klassrum i två medelstora svenska kommuner före, under och efter de nationella proven. I dessa klasser gick totalt 422 elever. Urvalet av skolor gjordes för att kunna ge en bredd och djup i empirin och utgjordes av en variation av socioekonomiska områden, storlek på och placeringar av skolor. Därmed representerades olika skolkulturer och klassrumsdiskurser. Detta möjliggjorde för analyser och diskussioner av frågor som rörde social rättvisa, differentiering och likvärdighet i samband med proven. Omständigheterna och förutsättningarna för eleven i behov av stöd som gör prov studerades genom en diskursiv och etnografisk ansats. Empirin bestod av provinstruktionerna som lärarna har till stöd för provens genomförande, videoassisterade observationer av provsituationer fältanteckningar och intervjuer med elever, lärare, speciallärare och rektorer under åren 2010-2012. Totalt videofilmades 69 provsituationer och 237 elever, 21 pedagoger och 4 rektorer intervjuades. I tillägg till detta genomfördes analyser av hur eleven i behov av stöd studerats och begreppsliggjorts i forskning inom det specialpedagogiska och matematikdidaktiska fälten. Analysmetoderna var diskursanalytiska och innebar en kvalitativ tolkningsprocess där samstämmighet och motsägelser analyserades systematiskt. Resultaten visade på att traditionell och förhärskande provdiskurs. Med detta avses att det som skedde i de olika klassrummen, vad gäller rutiner, normer, och regler såg liknande ut i de olika skolorna och klassrummen. Dessutom aktiverades en omsorgsdiskurs och en tävlingsdiskurs i samband med provet. Diskurserna stärker ibland varandra och motverkar varandra vid andra tillfällen. I situationer då en elev behöver eller ges stöd aktiveras dessutom en stöddiskurs. Stöddiskursen färgas av motsägelser rörande frågor om elevens likvärdighet. Detta hänförs till provets dubbla syfte att bådutvärdera undervisningen men samtidigt elevens kunskaper. Läraren har inom ramen för test-diskursen ett uppdrag att skydda provets likvärdighet och validitet vilket tycks kunna innebära pedagogiska dilemman i vissa situationer. Stödet påverkas därmed av att läraren har dubbla positioner, både som testgivare och testtagare. Inom dessa positioner agerar lärarna utifrån olika diskurser: exempelvis som omsorgsgivare inom ramen för omsorgsdiskursen och som kontrollant och testgivare inom ramen för testdiskursen. Dessa positioner eller roller behövs i lärarens arbete med att
stödja elever, men kan alltså också komma i konflikt med varandra. Elever orienterar sig mot att vinna eller förlora och mot att ha rätt eller fel svar. En del av eleverna tror också att något kan sättas på spel till följd av proven. Detta gäller i högre utsträckning elever i behov av stöd och elever med annat modersmål än svenska, där det är så mycket som varannan av eleverna som också uttrycker negativ press i samband med proven. Kunskap om misslyckande och framgång i provsituationen och ämnet matematik produceras på detta sätt hos elever och lärare, samtidigt som kunskaper om framtida möjligheter att lära och nå gramgång produceras. Vem som är en elev i behov av stöd uttrycktes inte likadant i provets instruktioner, av lärare och av elever. Instruktionerna nämner elever med språksvårigheter och elever med funktionsnedsättningar, lärarna pratar i tillägg till detta om elever som inte provets konstruktion passar eller som de själva eller skolan inte har resurser att stödja. Elevernas berättelse om att vara i
behov hörde sällan samman med lärandesvårigheter eller funktionsnedsättningar, istället var det en existentiell och personlig berättelse. Behoven som eleverna ger uttryck för hör inte med nödvändighet samman med provpoäng. För att identifiera elevpositioner av att vara i behov av stöd, analyserades 102 elevers uttalanden. Från deras berättelse konstruerades tre behovspositioner som aktiveras för elever i samband med provet. Dessa positioner hör samma och en elev kan alltså uttala sig om flera av dessa samtidigt: 1. Positionen av rädsla: En rädsla för att inte kunna matematik, inte kunna komma åt sina kunskaper i provsituationen, förlora sin sociala tillhörighet, förlora sin möjlighet att nå framgång i skolan och som vuxen och att förlora möjligheten att gå klass fyra. 2. Positionen av ledsenhet: att skämmas, känna sig ledsen eller orolig. 3. Positionen av okunskap: om sina förmågor, matematiken eller provets utseende. Några slutsatser är att provammanhanget aktiverar ett fokus på prestation som gör att verksamhetens fokus på att kontroll ökar och rör sig bort från fokus på lärande. Provet aktiverar vidare frågor som rör likvärdighet, skolans ansvarsskyldighet och provets, skolans, lärarnas och elevernas legitimitet. Även om nationella prov i Sverige inte innebär high-stakes i den meningen att skolor blir bötfällda eller lärare förlorar sina tjänster om eleverna inte når målen, så har det också visat sig att dessa nationella prov innebär high-stakes på ett mjukare sätt. Detta gäller framförallt att elever tror att de kan behöva gå om en klass, förlorar sin sociala tillhörighet eller goda möjligheter i framtiden. Avhandlingen rör förutsättningarna för elevers delaktighet och likvärdighet i samband med provet och visar att proven också är en arena för likvärdighetsfrågor. Rekommendationer är att skolan, tjänstemän och beslutsfattare i samband med provet tar ställning till hur de vill att provet ska påverka verksamheten och vilka effekter det ska få, att man är observant på vem eleven i behov av stöd kan vara, hur likvärdighet produceras, resurser fördelas och utifrån detta vilka roller läraren kan och bör ta i provsituationen. Detta
i syfte att bidra till att provgivandet och provanvändandet skapar goda förutsättningar för att lära och visa kunskaper hos alla elever och därmed bidrar till snarare än utmanar en skola för alla. Proven inte bara disciplinerar eleven utan också läraren, klassrummet och skolan. En rekommendation är att skolor och huvudmän tar ställning till hur man tänker sig att provens resultat ska användas och påverka verksamheten, eleverna och lärarna. Det är också angeläget att väcka en diskussion om vad kvalitet och likvärdighet i provsituationen och ämnet matematik innebär.

Is school for everyone? The national test in mathematics at Grade three in Sweden.

This thesis presents the contribution to research that my doctoral education led to. My starting point
was a large scale qualitative research project (here after called the VR-project) which reviewed the implementation of national tests in the third grade on the subject of mathematics. The VR-project investigated how the test affected the pupils with a special focus on pupils in need of special support. An urge to look further into issues concerning the support, the pupil in need and the test was revealed in he initial VR-project. These issues therefore constitutes the problem area of this thesis. The VR-project studied a total of 22 classrooms in two different municipalities’ during 2010-2012. The methodology used for this project was inspired by ethnography and discourse analysis. The raw data consisted of test instructions, video observations of the actual test subjects, interviews from teachers and pupils about the test, the support that was given throughout the testing as well as the observations and interviews of the pupils requiring special assistance. Activated discourses and positions of the participants were demarcated. The results revealed that a traditional testing discourse, a caring discourse and a competitive discourse are activated during the tests. The testing discourse is stable and traditional. Much of what was shown and said in classrooms, routines and
rules regarding the test were repeated in all the schools and in all the classrooms. The discourse on support is affected by ambiguity, which is revealed especially when issues of pupils’ equity is put against the tests equality. This is connected to the teachers restricted agency to give support due to the teacher position as a test taker. The positions in need that are available to students are not the same in pupils, teachers and steering documents. The situation is especially troublesome for pupils that do not manage Swedish good enough to take the test and for pupils in need of special support. Some of the conclusions from this thesis is that the national test format: Disciplines not only the
pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Results indicate that the test:
Activates a focus on achievement
Leads attention away from learning
Activates issues of accountability
Influences pupils and teachers
with stakes involved
Besides evaluating knowledge, the test disciplines not only the pupil, but also the teacher, the classroom and the school at large. Discussing the national test as an arena for equity might be a way towards attaining equality in education for all pupils.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev