Statistical Modeling in International Large-scale Assessments

Inga Laukaityte har i sin avhandling undersökt hur man ska hantera komplexiteten av storskaliga komparativa studier  som Timss och Pisa när man vill använda flernivåanalys.

Fakta
Disputation

2017-01-12

Titel (sv)

Statistisk modellering i internationella komparativa mätningar

Titel (eng)

Statistical Modeling in International Large-scale Assessments

Författare

Inga Laukaityte

Handledare

Professor Marie Wiberg, Umeå universitet Universitetslektor Kenny Bränberg, Umeå universitet Universitetslektor Ewa Rolfsman, Umeå universitet

Opponent

Professor Bernard Veldkamp,University of Twente, Netherlands

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Inga Laukaityte

Svenskt abstrakt:

Att testa och jämföra elever, lärare, medborgare, eller liknade i nationellt och internationellt perspektiv har blivit allt vanligare. Den här typen av undersökningar omfattar allt från småbarnsuppfostran till vuxnas kunskaper med varierande fokus från studenter till lärare. I denna avhandling används data från två internationella storskaliga komparativa mätningar: TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) och PISA (Programme for International Student Assessment). Syftet med TIMSS är att jämföra och beskriva elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap samt deras inställning till dessa ämnen för att förbättra lärandet hos eleverna. Syftet med PISA är att undersöka i vilken utsträckning elever är förberedda på att klara sig i samhället, genom att undersöka effekten av utbildning inom läsning, matematik och naturvetenskap. Både TIMSS och PISA syftar till att beskriva, jämföra och förstå elevers prestationer inom och mellan länder samt över tid. De internationella storskaliga komparativa mätningarna TIMSS och PISA är mycket komplexa i sina designer och analys av sådana data kräver därmed avancerade statistiska analysverktyg. För att ta hänsyn till datas hierarkiska struktur kan exempelvis flernivåanalys användas. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur man ska hantera komplexiteten av storskaliga komparativa studier när man vill använda flernivåanalys.

De storskaliga komparativa mätningarna använder en stickprovsdesign i flera steg, vilket innebär att enheter såsom skolor, klassrum eller studenter vid några eller alla steg väljs med olika sannolikheter. För att kunna göra tillförlitliga uppskattningar och dra giltiga slutsatser ska stickprovsvikter användas. Således, i det första pappret, undersöks olika metoder för hantering av stickprovsvikterna i flernivåmodeller vid analys av storskaliga komparativa mätningar och rekommendationer ges.

På grund av begränsningar i tid och antalet studenter, så använder de komplexa mätningarna så kallad matrissampling av uppgifter. Detta innebär att en responsvariabel, dvs. elevernas provresultat, innehåller en stor mängd både ofullständig och avsiktligt saknad information. För att uppskatta elevernas kunskaper så använder TIMSS och PISA en metod som resulterar i fem s.k. plausibla värden, dvs. prestationsvärden beräknade för varje elev. I det andra pappret, så undersöks, med hjälp av både verklig och simulerad data, olika användarstrategier vi användning av plausibla värdena för medelvärden, varianser och när flernivåmodeller används.

Saknad information på grund av användandet av sampling i flera steg, exempelvis som den som används i PISA, kan ordnas i ett icke-monotont datamönster över saknad information, där alla variabler är ofullständiga och högt positivt korrelerade. I det tredje pappret, jämför vi några imputeringsmetoder: en enkel imputation från en betingad fördelning (med och utan stickprovsvikter) och multipel imputation, för data med ett icke-monotont avsaknat mönster (utan fullständiga variabler) och hög positiv korrelation mellan variablerna.

I flera av de senaste internationella komparativa mätningarna, uppvisar elever i Sverige en minskande prestation. Tidigare forskning har visat att förändringar i prestationen beror på elevens prestationsnivå. I det fjärde pappret studeras förhållandet mellan elevernas resultat och mellanskolvariansen och ett försök görs att identifiera faktorer som är förknippade med elevernas matematikresultat på PISA i låg-, medel- och högpresterande skolor i de nordiska länderna.

Sidan publicerades 2017-01-10 10:28 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-02-15 14:39 av Susanne Sawander


Relaterat

Internationella kunskapsmätningar mest intressant för skolchefer

Internationella kunskapsmätningar mest intressant för skolchefer

Resultatet i internationella kunskapsmätningar som exempelvis Pisa speglar vad som sker i skolan. Det anser både skolchefer, rektorer och lärare. Få pekar på betydelsen av familj, samhälle och kultur, visar Daniel Arnesson.

Framgångsrik kommunikation i matematikklassrummet

Framgångsrik kommunikation i matematikklassrummet

Lucian Olteanu har i sin avhandling tagit fram en definition för lärare av begreppet kommunikation i matematikklassrummet. Definitionen kan göra det möjligt att förhålla sig till riktlinjerna i de senaste läroplanerna för matematik.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Internationellt: Educating Greater Manchester head: what I’ve learned at school

Channel 4’s Educating Greater Manchester headmaster Drew Povey turned around the school once labelled ‘the worst in the country’, and is now working to reduce its debt. He shares some lessons he’s picked up about leadership.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.