Surveillance of childhood obesity in Sweden. Focus on lifestyles and socioeconomic conditions
Det finns ett stort behov av kartläggning av barnfetma på nationell nivå för att planera och utvärdera folkhälsoåtgärder och politiska beslut. Det menar Lotta Moraeus som forskat om övervikt bland barn.
Lotta Moraeus
Göteborgs universitet
2014-09-26
Surveillance of childhood obesity in Sweden. Focus on lifestyles and socioeconomic conditions
Institutionen för medicin
Abstrakt
Bakgrund och syfte: Nationellt representativ information om skolbarns viktstatus saknas i Sverige och i många andra europeiska länder. Avhandlingens övergripande syfte var att beskriva den nationella och regionala förekomsten av övervikt och fetma hos svenska 7-9 åriga barn med fokus på socioekonomiska faktorer på individ- och områdesnivå. Vidare syften var att observera tvärsnitts- och longitudinella trender i viktstatus och livsstilsfaktorer och hur dessa påverkas av socioekonomisk status (SES) i området och individuell socioekonomisk position (SEP). Metod: Antropometrisk data och information om livsstil samlades in vid tre tillfällen: 2008, 2010 och 2013.
Viktstatus klassificerades enligt International Obesity Task Force. Skolorna valdes ut för att representera barn i årkurs ett i Sverige och alla mätmetoder var standardiserade. Två studier baserades på det nationella urvalet av 7-9 åringar (n=4538) från 2008, och undersökte associationer mellan barns viktstatus och SES, urbaniseringsgrad och barns och föräldrars livsstilsfaktorer. Två ytterligare studier undersökte trender i viktstatus och livsstilsfaktorer i Västra Götaland, dels mellan upprepade tvärsnitt (n=3492) och dels longitudinella mätningar i en mindre grupp (n=678).
Resultat: Den nationella förekomsten av övervikt var 16,6 % inklusive 3 % med fetma, 7,5 % hade undervikt. Övervikt förekom oftare i glesbebyggda områden, vilket till stor del kunde förklaras av lägre utbildningsnivå i de områdena. Föräldrars viktstatus var starkt korrelerat med barnets övervikt och fetma. Barn med högutbildade mödrar och de som bodde i tättbebyggda områden hade generellt sett mer hälsosamma vanor. I Västra Götaland var trenden i viktstatus generellt sett stabil men med ökande förekomst av undervikt hos flickor. Vidare ökade den socioekonomiska skillnaden i fetma hos flickor genom att förekomsten minskade ickesignifikant i områden med hög utbildningsnivå och ökade i områden med låg utbildningsnivå.
Slutsats: Eftersom fetma hos föräldrarna var den starkaste riskfaktorn för övervikt och fetma hos barnen, bör man prioritera att nå hela familjen för att hantera epidemin i barnfetma. Det är dessutom viktigt att hitta fungerande strategier för att minska de socioekonomiska skillnaderna. Eftersom det kan vara svårt att identifiera de familjer med störst risk kan det vara effektivt att rikta insatserna till områden med hög förekomst av övervikt och fetma, så som glesbyggda områden och områden med hög andel lågutbildade. Slutligen finns det ett stort behov av kartläggning av barnfetma på nationell nivå för att planera och utvärdera folkhälsoåtgärder och politiska beslut.
Surveillance of childhood obesity in Sweden. Focus on lifestyles and socioeconomic conditions
Background and aim: There is a general lack of childhood obesity surveillance systems throughout Europe, including Sweden. Such systems are needed to develop policies, evaluate interventions and track secular changes in weight status. The general aim of this thesis was to describe the national and regional prevalence of overweight and obesity in Swedish 7-9-year-old children, as the initial step to establish a national childhood obesity surveillance system. Attention was given to socioeconomic factors at individual and area levels. Further aims were to analyze secular trends and longitudinal changes in weight status and lifestyle in a regional sample while considering area socioeconomic status (SES) and individual socioeconomic position (SEP). Methods: Anthropometric measurements and lifestyle data were collected in 2008, 2010 and 2013. Weight status was classified according to International Obesity Task Force (IOTF), Cole 2007 and the World Health Organization growth standard (WHO). Schools were sampled in order to be representative for Sweden and all measurement methods were standardized. Two studies were based on the 2008 nationally representative sample of 7-9-year-old schoolchildren (n=4538) and investigated the associations between children’s weight status and SES, urbanization and parental and child lifestyle variables. In two further studies, cross-sectional (n=3492) and longitudinal (n=678) trends in children’s weight status and lifestyle in the region of West Sweden were investigated. Results: The national prevalence of overweight was 16.6% including 3.0% obese; thinness was observed in 7.5%, according to IOTF/Cole 2007. Overweight was more common in rural areas, partly explained by the lower educational level in those areas. Parental weight status was strongly associated with child overweight and obesity. Overall more favorable lifestyle characteristics were observed in urban areas and for children of highly educated mothers.
In West Sweden, trends in weight status between 2008 and 2013 were generally stable except for an increase in thinness in girls. Further, widening of the socioeconomic gap in obesity in girls occurred, due to non-significant decreases in areas with high education and increases in areas with low education. When applying the WHO-reference, prevalence of overweight was higher, due to lower cut-offs, while thinness was almost non-existent. Similar socioeconomic gradients but no trends in weight status were observed according to the WHO-reference.
Conclusion: Since obesity in the parents was the strongest risk factor for excess weight in children, targeting entire families in interventions should be a priority in management of the childhood obesity epidemic. Furthermore, strategies to reduce socioeconomic disparities in obesity are urgently needed. It may prove difficult to identify families at risk, therefore, targeting high risk areas, such as rural areas and areas with low SES, may be more effective. Further, in order to plan and evaluate public health strategies and policies there is a need for surveillance at the national level.
Relaterade länkar
Undervisa i artificiell intelligens
Gy–Vux 
Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
