Hoppa till sidinnehåll

Tid till förfogande. Förändrad användning och fördelning av undervisningstid i grundskolans senare år?

Publicerad:2006-04-19
Uppdaterad:2013-02-26

Mikaela Nyroos har studerat tre skolors förändringsarbete under timplaneförsöket. Hon ser liten förändring hos de skolor hon följt – men å andra sidan tar det ofta lång tid innan man kan se följderna av en reform. De få positiva effekter som uppstod till följd av timplaneförsöket kan man egentligen uppnå på andra sätt, och att ta bort timplanen kan leda till vissa problem: hur kontrollerar man till exempel att en elev får sina 6 655 undervisningstimmar?

Författare

Mikaela Nyroos

Handledare

Professor Lisbeth Lundahl, biträdande handledare docent Anders Lidström

Opponent

Professor Mikael Alexandersson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Sverige

Disputerat vid

UmU – Umeå universitet

Disputationsdag

2006-04-07

Titel (se)

Tid till förfogande. Förändrad användning och fördelning av undervisningstid i grundskolans senare år?

Titel (eng)

Time as a recourse in school: Practising flexible time allocation and time use

Institution

Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning

Tid till förfogande. Förändrad användning och fördelning av undervisningstid i grundskolans senare år?

Det svenska utbildningssystemet har genomgått decentralisering och avreglering sedan slutet av 1970-talet. Ett av de senaste inslagen i avregleringsprocessen är en 5-årig försöksverksamhet med att slopa den nationella timplanen som riksdagens beslutade om 1999, vilken omfattar cirka 900 grundskolor i 79 kommuner. Det övergripande syftet med denna avhandling är att beskriva och analysera förändringar av tidsfördelning och tidsanvändning i skolor under detta försök. Teoretiska utgångspunkter vid analys är Basil Bernstein och Michael Fullan. Inramning och klassifikation, utbildningsförändringar och lärares arbetskultur är några av huvudbegreppen. Resultatet från intervjuer med 32 skolchefer utgör basen för urval av tre deltagande kommuner och skolor i den longitudinella studien. Urvalet inkluderar kommuner som deltog och några som inte deltog i försöksverksamheten. Skolorna hade varierande motiv för att deltaga och olika initiala tidsfördelningsstrategier och procedurer. Dock delade alla ambitionen att stärka läroplans- och skolutvecklingen. Elever, lärare och rektorer från tre klasser och lärarlag i tre skolor blev intervjuade och observerade över en period på tre år. Dokument för tidsanvändning och handlingsprogram från de tre skolorna blev analyserade.

Inga dramatiska förändringar kunde observeras. Förändringar rörde i liten utsträckning en omfördelning av tid mellan innehåll/ämne eller elever. Istället handlade det främst om försvagade gränser mellan ämnen och lärare, ökad lärarkontroll över arbete och att ge elever mer inflytande över deras eget lärande. Så kallade öppna pass, när eleverna var tillåtna att välja vad, var och hur att studera, ämnesövergripande studier och ämnesintegrerade lärarlagsarbete underlättade detta. En majoritet av elever och lärarna uppskattade den ökade friheten och kontrollen över deras arbete. Några lärare tenderade dock att vara lite mer tveksamma och pekade på risken för ökade arbetsbelastning och lägre akademiska resultat. Både lärare och elever tvivlade på att alla elever kan hantera en hög grad av frihet i studier, och anser att några behöver mer struktur och hjälp från lärarna. Lärare i praktiskt-estetiska ämnen var oftare förhindrade från att delta i ämnesövergripande studier och lagarbete. Ofta nämndes undervisning i flera olika klasser och även skolor, samt brist på lokaler som vanliga hinder. Hängivna rektorer och välfungerande lärarlag var signifikanta faktorer vanliga i utvecklingsprocessen. Även ett aktivt stöd från kommunen och nätverksdeltagande var bidragande faktorer. Det skall understrykas att det inte är möjligt att relatera de nämnda förändringarna till endast timplaneförsöket. Dessa var närvarande med de redan existerande och flexibla ramarna för den nationella timplanen. Vidare förekom en rad andra förändringar parallellt med försöket.

Time as a recourse in school: Practising flexible time allocation and time use

The Swedish education system has undergone decentralisation and deregulation since the late 1970s. The 1999 parliamentary resolution for a 5-year experiment of increased school autonomy in time allocation, was a late step in this development. Approximately 900 compulsory schools in 79 municipalities no longer had to adhere to the regulation of the national time schedule.

The overall aim of this thesis is to describe and analyse changes of time allocation and time use in schools during the experiment. The analysis has the theories and research by Basil Bernstein and Michael Fullan as the point of departure. Framing and classification, educational change and teachers work culture are some of the key concepts. The results from interviews with 32 local directors formed the basis of selection of three participating municipalities and schools in the longitudinal study. The sample included both municipalities participating and some not participating in the experiment. The schools had varying motives for participating, and different initial time allocation strategies and procedures. However, they all shared an ambition to strengthen curriculum and school development. Pupils, teachers and head teachers from three classes and teacher teams in the three schools were interviewed and observed over a period of two years. Documents on time use and policies from the three schools were analysed.

No dramatic changes were observed. Changes rarely meant a redistribution of time between contents/subjects or pupils. Instead they were predominantly about weakened boundaries between subjects and teachers, increased teacher control over the work and giving pupils more influence over their own learning situation. So called open lessons, when pupils were allowed to choose what, where and how to study, cross-disciplinary studies and subject-integrated teamwork facilitated this. A majority of pupils and teachers appreciated the increased freedom and control over their work. Some teachers, however, tended to be more hesitant, pointing to risks of work overload and lowered academic achievement. Both teachers and pupils doubted that all pupils could manage highly autonomous studies, and agreed that some needed more structure and help from the teachers. Teachers in practical and aesthetic subjects were often constrained from engaging in cross-disciplinary studies and teamwork. Having one s teaching assignment divided between many different classes and even schools, and lack of premises were commonly mentioned obstacles.

Committed head teachers and well-functioning teacher teams were significant factors were commonly in the observed development process. Also, active support from the municipality and network-participation were contributing factors. Attention is drawn to the fact that it is not possible to relate the observed changes exclusively to the time schedule experiment. They were feasible within the existing, flexible frames of the national time schedule. Furthermore, a number of other changes occurred parallel to the experiment.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep
Digital temaföreläsning

Hållbar utveckling i förskolan

Skolportens digitala temaföreläsningar med Cecilia Caiman. Föreläsningarna utvecklar undervisningen för hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt perspektiv och genom estetiska lärprocesser. Ta del av innehållet mellan 14 maj–18 juni!
Läs mer & boka
Fsk
15 maj – 19 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev