Vad, hur och varför i slöjdämnet. Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen

Utgångspunkten för Åsa Jeanssons avhandling är att slöjdämnet har förändrats över tid, men särskilt sedan läroplanen Lgr 11 infördes.

Fakta
Disputation

2017-02-24

Titel (sv)

Vad, hur och varför i slöjdämnet: textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen

Titel (eng)

What, how and why in the school subject sloyd : textiles teachers’ perceptions of the content and teaching in relation to curriculum

Författare

Åsa Jeansson

Handledare

PhD Britt-Marie Styrke, Umeå universitet PhD Inger Landström, Umeå universitet Professor Ander Marner, Umeå universitet

Opponent

Professor Marléne Johansson, Professor Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Åsa Jeansson

Abstract in English:

The thesis deals with questions of how the purpose and content in the Swedish school subject Sloyd can be understood in the present, some years after a new curriculum came into effect in 2011. Through sloyd teachers’ stories of their knowledge and the historical traces that have left a mark on their teaching, such as older syllabuses and mediated experiences, the intention is to examine the pedagogical thinking that forms the classroom’s activities. The overall purpose is to develop knowledge of what shapes the design of sloyd, based on how the subject is expressed in the syllabus and in teachers’ understandings of teaching and the subject. Based on previous knowledge and interviews, a hermeneutic research process has been designed and developed over time. Seventeen semi-structured interviews with textiles teachers where conducted, recorded and transcribed for the study. The hermeneutic interpretation process involved repeatedly reading and listening, and the material was coded using the digital analysis tool ATLAS.ti. Through repeated reading of the codes, three overarching themes were found: Textiles teachers’ perceptions of Sloyd’s purpose and content, Textiles teachers’ teaching, and Manual and intellectual work in unity. The perspective of curriculum theory using a frame factor model is intended to highlight how Sloyd manifests itself at different levels of interpretation, which may impact how sloyd takes shape in the classroom. For a functional perspective on the study’s data, didactic theory is used with a focus on subject didactics. The transformation phase is central to the shaping of Sloyd, where teachers’ beliefs and perceptions about the subject will influence their interpretation of the syllabus. Shulman’s model of pedagogical thinking and action linked to pedagogical content knowledge, PCK, form the basis for the analysis together with theoretical perspectives on teachers’ pedagogical thinking as Kansanen and Hansén describes it. In summary, two levels of pedagogical thinking are distinguished by analysis. Firstly, based on those teachers who transform and implement teaching in sloyd based on an interpretation that follows the syllabus closely, and secondly, based on those who proceed from an interpretation that is closer to sloyd’s field of knowledge, based on handicraft. This results in two subject conceptions relating to sloyd. Teachers can ascribe to one of these, or move between them in the different phases of pedagogical planning and reflection. The conclusions also include an understanding of why the knowledge requirements in the syllabus largely relate to the students expressing themselves in words regarding their learning and their choices during the process. The curriculum is results-oriented and the knowledge that is evaluated must therefore be measurable and comparable, and be made possible to learn through the subject content. It can also be interpreted as an approximation of a practical knowledge culture to a theoretical knowledge culture, and therefore a legitimation of a practical subject in the school context that elementary school constitutes.

Sidan publicerades 2017-02-07 10:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-04-04 15:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Konferenser
Magasin Skolporten
Ur nr 3/2017:

Ur nr 3/2017:

Tema: Rasism och främlingsfientlighet. Samtal i stället för konfrontation är det bästa sättet att bemöta rasistiska åsikter i skolan, menar forskarna. Stor intervju med den belgiska skolforskaren Pedro de Bruyckere, om moderna myter om lärande och utbildningar, bla lärstilar. Reportage: Maktlekar – dolda kränkningar av elever i skolan.

Läs mer
Kommande disputationer
Konferens
Förstelärare 2017

Förstelärare 2017

På Skolportens förstelärarkonferens diskuteras uppdragets utmaningar, möjligheter och framgångsfaktorer samtidigt som vi tar sikte på specifikt viktiga kunskapsområden. Välkommen att inspireras!

Läs mer & boka plats
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Konferens
Främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet

Ingen elev ska utsättas för främlingsfientlighet eller rasism i skolan, ändå sker det. Vid dessa situationer är all skolpersonal skyldig att agera, men hur görs det på bästa sätt? Varmt välkommen på en konferens där du får möjlighet att stärka dina kunskaper i hur du bemöter rasistiska och främlingsfientliga strömningar i skolan!

Läs mer & boka plats