Avhandlingar

Skriv ut

Hur formas den vuxna studeranden?

Linköpings universitet Andreas Fejes har i sin avhandling "Constructing the adult learner" tittat på hur olika styrningstekniker skapar den vuxna studeranden. Utgångspunkten är bland annat de olika sätt praktiker talar om vuxenutbildning och livslångt lärande.

Den pedagogiska dimensionen av en musikalproduktion

Musikhögskolan i Malmö Els-Mari Törnquist har i sin avhandling "Att iscensätta lärande" studerat en lärares erfarenhet av en musikalproduktion. Studien tar sin utgångspunkt i de lärandesammanhang som formas i samspelet mellan elever, lärare och kollegor.

Inlärning i matematik kräver större variation

Luleå tekniska universitet Det är ett av resultaten från Kristina Juters avhandling "Limits of functions", där hon har studerat elever som läser sin första matematiktermin på universitetsnivå. Mer variation krävs för att studenterna ska bli medvetna om sina egna missuppfattningar.

Om den kommunala barnavården

Socialhögskolan i Stockholm Stefan Wiklund har i sin avhandling "Den kommunala barnavården - om anmälningar, organisation och utfall" bland annat undersökt vilken betydelsen samverkan mellan anmälspliktiga (till exempel skola) och barnavårdsorganisation har för en barn och ungdomar.

Elever fick oväntade kunskaper i matematik

Lärarhögskolan i Stockholm Det visar Lil Engström i sin avhandling "´Möjligheter till lärande i matematik". Med hjälp av ett dynamiskt datorprogram som användes av gymnasielärare i både Sverige och i Schweiz, kunde eleverna öka sina möjligheter att lära sig matematik.

Borttagen timplan medförde ingen större förändring

Umeå universitet Det visar Mikaela Nyroos avhandling "Tid till förfogande". De skolor som deltagit i försöket med borttagen timplan har inte uppvisat någon större förändring. Däremot uppskattade både lärare och elever det ökade inflytande de fick över sitt arbete.

Svårt att tala om svensk vardagsrasism

Umeå universitet Ulrika Schmauch visar i sin avhandling "Den osynliga vardagsrasismens realitet" att tystnaden kring vardagsrasismen försvårar motståndet. Högerextrema krafter kan diskuteras öppet, men rasism som strukturell företeelse får begränsat utrymme i debatten.

Hur trivs du i skolan? Utvecklingssamtalet synas i ny avhandling

Arbetslivsinstitutet 2,6 miljoner elevsamtal i grundskolan och gymnasieskolan varje år. Trots det saknas kunskap om hur skolans kvarts- och utvecklingssamtal går till. Johan Hofvendahl har undersökt vad som händer i mötet mellan lärare och elev i "Riskabla samtal".

Säg mig vilken studenförening du tillhör...

Umeå universitet ... så ska jag säga dig vem du är. Ulrika Widding har studerat vilka ideala identiteter som skapas och odlas inom tre olika studentföreningar vid Umeå universitet. Hon disputerar den 31 mars med avhandlingen "Identitetsskapande i studentföreningen".

Invandrarflickors möte med den svenska skolan

Malmö högskola Meta Cederberg har i sin avhandling följt 12 unga invandrarflickor i deras möte med den svenska skolan. Flickorna hade statistiskt sett oddsen emot sig, men har ändå klarat skolan bra - vad är det egentligen som genererar framgång istället för utstötning?

Kommunernas roll i utbildningspolitiken

Örebro universitet Nationella myndigheter talar bara om kommunernas ansvar för utbildningsresultaten - men lämnar det öppet hur den ska organiseras. Det ger utrymme för politiska och ideologiska vägval säger Ann Quennerstedt, som disputerat den 24 mars.

Skolans regler är inte alltid begripliga

Linköpings universitet Det är ett av resultaten från Roberth Thornbergs avhandling "Värdepedagogik i skolans vardag". Studien visar att alla regler inte uppfattas som legitima av barnen, och de regler de inte förstår är de inte heller motiverade att följa.

Motarbeta rasism via webben

Umeå universitet Att använda sig av det webbaserade läromedlet Swedkid fungerade utmärkt för att bemöta och motarbeta rasism via nätet. Det visar Camilla Hällgren i sin avhandling "Forskning och utveckling av Swedkid".

Demokratins praktiska uttryck i skolan

Växjö universitet Lena Carlsson har studerat den särställning skola och utbildning har i samhället genom sitt uppdrag att utbilda och utveckla unga medborgare. Vad kan skolan bidra med när det gäller ungas väg till sitt eget medborgarskap i ett demokratiskt samhälle?

Berättelser om den kommunala vuxenutbildningen

Göteborgs universitet Ingrid Henning Loeb har genom ingående intervjuer med fyra lärare studerat utveckling och förändring i den kommunala vuxenutbildningen. Genom yrkeslivshistoriska studier fångas förändringens sammanhang ur ett bredare perspektiv.

Grundskolans estetiska verksamhet

Göteborgs universitet Monica Lindgren har i avhandlingen "Att skapa ordning för det estetiska i skolan", undersökt hur lärare och skolledare själva beskriver den egna skolans estetiska verksamhet. Hur ser man på eleverna och lärarkompetensen?

Lärande i äventyrssport och skola

Lärarhögskolan i Stockholm Genom intervjustudier har Johan Arnegård fått svaret på varför äventyrssporter är så lockande. Det är närvarokänslan och möjligheten att öka svårighetsgraden och utmana sig själv. Hur kan vi uppmana till en liknande stimuleringar för lärande i skolan?

Villkoren för elevers val till gymnasiet

Växjö universitet Stefan Lund visar i sin avhandling att gymnasieutbildningens konstanta reformer har lett till en mer anpassningsbar utbildning: eleverna har mer valfrihet och skolan kan lättare skapa lokala utbildningsprogram. Men valfriheten passar inte alla elever.

Dövas tvåspråkighet

Lärarhögskolan i Stockholm Är föremålet för Kjell Lundströms avhandling "Kampen för ett språk". Han har studerat tvåspråkighetens historia i skolundervisningen och noterat att lyhördheten för de dövas önskemål var ofta dålig.

Läroplanen har engagerat genom tiderna

Uppsala universitet Läroplanen har betraktats som ett verktyg för att förändra samhället och främja landets utveckling. Det visar Daniel Lövheims avhandling "Att inteckna framtiden".
 
Annons