Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Brokig syn på naturvetenskap bland finländska klasslärare

Publicerad:2016-02-22
Uppdaterad:2016-03-02
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Ann-Catherine Henriksson

Född 1959
i Åbo

Disputerade 2016-02-19
vid Åbo akademi

 

Avhandling

Man måste tänka själv – klasslärares uppfattningar av undervisning i de naturvetenskapliga läroämnena

Att väcka och bibehålla ett redan funnet intresse. Det ser lärare i naturvetenskapliga ämnen som viktiga målsättningar. Ann-Catherine Henriksson har forskat i finländska klasslärares uppfattningar av de naturvetenskapliga ämnena.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv arbetat som klasslärare i årskurs 1-6 här i Finland, vilket innebär att jag har undervisat i stort sett samtliga skolämnen. När jag läste om hur lärarens attityd till ämnet påverkar elevers lärande blev jag nyfiken och ville veta hur lärare tänker kring detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om klasslärares uppfattningar om de naturvetenskapliga ämnena och undervisning av dem. Jag har intervjuat 15 klasslärare på lika många skolor i årskurs 3-6. Tre lärare har videofilmats under tre lektioner vardera, filmerna har de sedan tittat på och reflekterat kring. Anslaget är brett, lärarna har fått jämföra naturvetenskapliga ämnen med andra ämnen, berättat hur de ser på mål, motivation, visioner och arbetssätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett entydigt resultat är att lärare anser att naturvetenskapliga ämnen är viktiga och ett mål med undervisningen är att väcka och bibehålla elevernas intresse i dessa ämnen. Därutöver skiljer sig svaren ganska mycket men på fråga varför ämnena är viktiga, pekar många på demokratiska aspekter, att ämnena lägger grunden för ett fungerande vardagsliv och att de har betydelse för elevernas fortsatta studier i området. Lärarnas utmaningar består ofta av organisatoriska och schematekniska frågor, att helt enkelt få till det praktiskt. De lyfter även inre utmaningar som att bevara elevernas intresse. Tidsbrist upplevs som den största svårigheten. Både vad gäller planeringen av undervisningen men även under själva lektionerna. Ämnena är mångfacetterade och stora, det är svårt att välja innehåll och få med allt. Lika utmanande är det att under lektionerna hinna med undersökningar och diskussioner utan att stressa.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte förväntat mig en så stor variation av svaren. Det säger en hel del om den komplexitet det innebär att undervisa i naturvetenskapliga ämnen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är framför allt ett bidrag till forskningen i ämnet. Men även lärarutbildare, lärarfortutbildare och praktiserande lärare hoppas jag kan ha nytta av min studie.

Susanne Sawander

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev