Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Att lära med montessoripedagogiken

Publicerad:2012-11-27
Uppdaterad:2012-11-28
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Kerstin Signert
Kerstin Signert

Född 1949
i Göteborg

Disputerade 2012-11-09
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Variation och invarians i Maria Montessoris sinnestränande materiel

Hur går lärandet egentligen till när förskolebarn använder sig av montessoripedagogikens sinnestränande materiel? Det har Kerstin Signert forskat om.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som universitetsadjunkt i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet sedan 1993. Från början är jag lågstadielärare och blev intresserad av montessoripedagogiken när Lgr80 kom och jag fick en blind elev i klassen.

– Jag kom in på forskarutbildningen med C-uppsatsen, som också blev boken ”Maria Montessori – Anteckningar ur ett liv”. Där ville jag undersöka något som gick att titta på praktiskt och som gick att ge till lärare. Det blev montessoripedagogikens sinnestränande materiel.

Vad handlar avhandlingen om?

– Att försöka förstå och hitta Montessoris lärandeteori. Jag har gjort det med hjälp av variationsteorin och haft den som verktyg när jag analyserat de sinnestränande materielen. Först filmade jag i skolan, men det var på förskolan jag tydligt såg hur barnen lärde sig och använde materielen när de tränade sina sinnen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att man kan lära montessorilärandeteorin med den moderna variationsteorin. Den som inte förstår variationsteorin kan förstå den lättare med hjälp av mitt arbete.

– Det är inte de sinnestränande materielen i sig som är montessoripedagogikens undervisningsmetod. Det är den systematiska användningen av variation och invarians som leder till att sinnena formas.

– Montessorilärare lär sig att hålla sig i bakgrunden och att låta barnen komma fram till vad de ska lära sig. Men under filmandet upptäckte jag att lärarna är alldeles för mycket på och lotsar fram barnen när de skulle använda de sinnestränande materielen. Om barnen får använda det för sig själva först, och sedan diskutera vad de gjorde, förstår de sitt eget lärande bättre. Barnen måste få pröva sina hypoteser först.

Vad överraskade dig?

– Att lärarnas rädsla för att inte visa materielen rätt gjorde att de tog över. Och i början, att jag hittade den bok som Maria Montessori skriver att hon inspirerats av. En bok av en fransk läkare, Séguin, som hon hittade i ett bibliotek i England och som jag hittade på nätet, nyutgiven 1977. Det som Séguin utvecklade 1866 var det som Montessori utvecklade till sin undervisning. Referenserna går tillbaka till medicinen, något som den moderna pedagogiska variationsteorin inte sett tidigare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har talat för läkare som blev intresserade av variationsteorin i sin läkarutbildning. Men det jag kommit fram till är av intresse för alla lärare. Alla som på något sätt lär ut. I USA används montessorisinnesträning för alzheimersjuka patienter.

Gunilla Nordin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev