Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Barn i förskolan skapar matte genom ordnande

Publicerad:2012-01-09
Uppdaterad:2021-10-26
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

I avhandlingen Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande vidgar Maria Reis den verksamhet som kan räknas som matte i förskolan genom att införa begreppet matematiserande.

Maria Reis

Född 1958
i Simrishamn

Disputerade 2011-12-09
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare, har jobbat 20 år i barngrupp och sett hur barn brukar göra när de erövrar kunnande i matematik. Mitt intresse väcktes av de barn som gjorde på andra sätt. Matematik är inte bara att räkna, vilket man tidigare fokuserade mest på i förskolan. Sedan har mitt fokus förändrats till att jag nu ser på barns matematiserande, det kunnande och ökat kunnande som ses i deras handling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat hur de yngsta barnen i en småbarnsgrupp i egna aktiviteter och lekar agerar och lär sig matematik, framför allt att storleksordna. Jag studerade barnen från slutet av oktober till början av juni och såg hur lärandet utvecklades och hur de generaliserar till sitt tidigare kunnande och samarbetade.

– De aktiviteter och lekar som filmades var spontana och inte lärarledda situationer. När jag besökte förskolan hade jag med mig material med inbyggda matematiska strukturer, såsom burktorn och ringtorn. I resultatet kan man se hur barnen lär sig att storleksordna, hur de urskiljer skillnaden mellan burkar och ringar. Barnen urskiljer först de föremålen som varierar mest. Först lär de sig att urskilja den stora ringen, sedan den minsta, den näst största och den näst minsta. De mellanstora ringarna är svårast att storleksbedöma.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten är att barnen är kunskapssökare, kreativa aktörer och kreatörer i eget och andras lärande. Barns handlingar har syften och mål. De utvecklar handlingsstrategier som de använder, generaliserar, till andra tillfällen. Till exempel när burktornet ska byggas upp. Först tar de traven med burkarna och radar ut burkarna i storleksordning på bordet. Därpå byggs tornet upp och sedan tas burkarna av från tornet och placeras i en rad. Slutligen travas burkarna ihop i en trave igen.

– Att ordna burkarna i en rad på bordet blir som ett mellanled innan burkarna ska ordnas i en trave eller staplas upp. Har barnet sedan ett ringtorn placeras ringarna på samma sätt. När barnen blir duktigare i att ordna i storlek hoppar de över den storleksordnade raden på bordet. Barnen hjälper och visar varandra hur de ska placera burkar och ringar i storlek och de ger också utmaningar till varandra, till exempel då ringtornet ska skickas över till ett annat barn. Då lämnas tornet över med ringar placerade i en annan ordning.

Vad överraskade dig?

– Att de yngsta förskolebarnen kan koncentrera sig så länge med ett material som kan tyckas så enkelt. De var så enträgna och försöker verkligen. En 2,5-åring jobbade i 54 minuter med att placera ringar på ett skaft. Annat som överraskade mig var hur svårt det är att ordna föremål i storlek. Jag tog för givet att om barn kunde storleksordna pinnar och stenar så kunde de göra det med andra föremål. Men resultatet visar att det inte är helt lätt att ordna föremål i storlek, då vissa barn, under den observerade tiden, inte kunde bygga upp burkar i torn utan bara kunde placera ihop dem.

– Ett annat exempel var att barnen till en början hade ett ringtorn med ett koniskt skaft och ringar i olika storlek. Då de fick tillgång till ett annat ringtorn med ett rakt skaft och koniska ringar så fick barnen lära sig storleksordna på nytt.

– Detta får pedagogiska konsekvenser. Det bör finnas material som stimulerar till matematiserande. Ett ringtorn med koniskt skaft där ringar bara kan placerar från stor till liten ger barnen en insikt, medan ett ringtorn med ett rakt skaft ger barnen möjlighet att storleksordna på en mängd olika sätt. I arbetet i förskolan bör man också vara vaksam på de strategier som utvecklas exempelvis i rutinsituationer vid städning då burkar från burktornen travas ihop innan de placeras på hyllan. Då får barnen mer erfarenhet av att trava ihop än att bygga upp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärare. Avhandlingen kan bidra till funderingar över material som väljs för barns utveckling och lärande. Visst material sägs vara anpassade för 1,5-åringar. Men för flera av barnen som var mellan två och tre år ordnades inte burkar eller ringar i storleksordning under den studerade tiden.

Skolporten

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev