Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

5 Skriv ut

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Detta jämfört med forskningen från samma tid. Det framkommer i Inger Linblads avhandling ”Problembilder av barn. Representationer, föreställningar och strategier i Bris stödtelefon 1996-98”.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag ville ta reda på hur problembilder av barn och ungdomar skapas, det vill säga hur kunskapsprocessen om olika problem går till. Bris är intressant för att de har en viktig offentlig roll inom diskursen om utsatta barn i Sverige. De blir ofta citerade och agerar språkrör för barn i olika frågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur problembilder av barn representeras och konstrueras. Jag har studerat organisationen Bris och intervjuat både anställda och ideella jourmedarbetare om hur de själva såg på barns och ungdomars situation och hur de tolkade och förstod det barnen sa till dem, både generellt men även specifikt i enskilda samtal.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var mer eländiga bilder som lyftes fram av Bris jämfört med forskningen av barns och ungdomars situation från samma tid. Stödsamtalen till Bris var i snitt tolv minuter långa, vilket innebar ett kort ”nyckelhålskik” in i barnens liv. De problembilder som statistikfördes inom Bris var barnets utsagor så som jourmedarbetarna tolkat och förstått dem.
– Bris framhöll lyssnandet som viktigt. Här ska man komma ihåg att grunden för Bris är annorlunda än för socialtjänsten, som har myndighetsutövande uppgifter och ofta träffar barn under längre tid. Ett tillfälligt lyssnande kräver att man som telefonjourare vet vad man ska lyssna efter. När man vet att barn far illa är det i första hand svårigheter och problem man lyssnar efter i telefonsamtalet. Det är helt enkelt viktigt att fånga upp barns problem.

Vad överraskade dig?

– Det är så lätt att tro att Bris uttalar sig om barn i allmänhet utan att tänka på att det är mest tjejer som hör av sig via telefonsamtal. Under slutet av 1990-talet var det cirka 75 procent tjejer som ringde, vilket även påverkade problembilderna.
– Vanliga problematiska relationer från intervjuerna handlade om nybildade familjer där pappans nya fru framträdde som en stereotyp ”elak styvmamma”. Denna bild fanns i fyra av intervjuerna. Det visade sig att den elaka styvmamman alltid framträdde i kombination med en tafatt, men snäll, pappa. När inte pappan förmådde agera på ett tillräckligt adekvat sätt så sågs den nya kvinnan som jobbig, inte situationen i sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av barn, barns problem och hur problembilder skapas, både allmänheten och skolan. Även de som jobbar med stödtelefoner kan ha nytta av den. Avhandlingen bidrar också till forskning om vilken kunskap vi får från stödtelefoner.

Gunilla Nordin

FAKTARUTA

Inger Linblad

Inger Linblad

Född 1963
i Stockholm

Disputerade 2012-03-30
vid Umeå universitet

RELATERAT

Utsatta ungdomar får svårt i skolan

Intervju

image descriptionDe ungas erfarenheter av utsatthet i familjen stämmer dåligt överens med föreställningen om hur en normal barndom ska se ut. Då blir det också svårt för dem att finna en tillhörighet i skolans normalvärld, säger Ylva Spånberger Weitz som skrivit avhandlingen Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser .

Life circumstances and adolescent mental health – perceptions, associations and a gender analysis

Avhandling

image descriptionSyftet med Evelina Landstedts avhandling är att undersöka vilka faktorer och omständigheter som är relaterade till ungdomars psykiska problem, samt att analysera fynden ur ett genusperspektiv. Titeln på hennes studie är "Life circumstances and adolescent mental health  perceptions, associations and a gender analysis".

Delade meningar: Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande

Avhandling

image descriptionI två studier följs ansträngningarna för att öka barns möjligheter att delta och att förbättra skolan som en social mötesplats. Den första fokuserar på ett treårigt projekt, som syftar till att utarbeta nya former för elever (år 6-9) att delta i skolans organisation. Den andra studien följer yngre barn (år 1-5) i särskilda lektioner där de sociala dilemman diskuteras och löses, som kan karakteriseras som socialt och emotionellt lärande.

Psykiskt utsatta ungdomar saknar stöd från vuxna

Intervju

image descriptionUngdomar som upplever emotionell utsatthet i sina familjer har svårt att hitta andra vuxna som de kan få stöd av, visar Carin Benjaminsons avhandling:- Jag menar inte att lärare ska bli socialarbetare, men de kan bli bättre på att utveckla relationer.

 
Annons