Dataspel tränar igenkänning av emotioner

Ett dataspel utvecklat av emotionsforskare hjälper barn med autismspektrumtillstånd att läsa av känslor och uttryck hos andra. Det visar Steve Berggren i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är psykolog i grunden och har sedan 2011 arbetat på KIND, Center of Neurodevelopmental Disorders, vid Karolinska Institutet med framför allt forskning inom emotionsigenkänning. Social interaktion är ju allmängiltigt för alla människor och i synnerhet för barn med autismspektrumtillstånd.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på flera separata studier vilken den första är en systematisk forskningsöversikt om barn med diagnos inom autismspektrumtillstånd och deras förmåga till att känna igen emotioner. Den andra studien är en jämförelse mellan barn med adhd och autism och barn utan diagnos om hur snabbt och väl de kan läsa av emotioner hos andra. Vidare rymmer avhandlingen en jämförelse mellan barn med diagnos som adhd eller autism i Sverige, England och Israel. I syfte att upptäcka eventuella kulturella skillnader har vi tittat på hur väl barnen känner igen emotioner i ansiktsuttryck, röst, kroppsspråk och sociala scenarion.

– Den sista studien är en uppföljning av en grupp barn mellan 5-10 år med diagnos som under 8-12 veckor tränat emotionsigenkänning med dataspelet ”Emotiplay”. Dataspelet är framtaget av KIND i samarbete med flera andra universitet i Europa och syftar till att träna emotionsigenkänning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn med autismspektrumtillstånd är sämre på att tolka emotioner. Det här låter kanske inte som någon nyhet men faktum är att tidigare forskning inte är entydig i frågan. Min avhandling visar på signifikanta skillnader där övervägande delen av barnen med autismspektrumtillstånd visar på sämre emotionsigenkänning. Exakt vad detta beror på är dock fortfarande inte klart. Den andra studien visar på förvånansvärt stora likheter i emotionsigenkänning mellan barn i de tre jämförda länderna.

– Effekterna av spelet ”Emotiplay” är goda. Spelperioden varade i 8-12 veckor där barnen fick lyssna på röster, titta på filmer och liknande och försöka tolka andra människors känslor och uttryck. Resultatet visar att de här barnen blir bättre på att känna igen emotioner hos andra. I studien ingick även en kontrollgrupp och samtliga barn testades både före och efter spelperioden. Jämförelsen visar signifikanta skillnader mellan de som övade med spelet och de som inte gjorde det. Avhandlingen ger däremot inte svar på huruvida det här spelet hjälper barn med autismspektrumtillstånd att bättre tolka emotioner i verkliga livet.

Vad överraskade dig?

– Att vi inte såg några större kulturella skillnader mellan länderna. Det känns både fint och bra att inte kunna hänvisa till kulturella skillnader vad gäller emotioner och hur vi känner igen dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan, vården, föräldrar och forskningen. Vår förhoppning är att få in spelet ”Emotiplay” i skolor för att kunna göra ytterligare en studie om spelets effekter i verkliga livet. Ett argument för detta är de 30 000 hemmasittare som finns i Sverige, många med just den här typen av problem. Det vore mycket värt att få tillbaka dem till skolan.

Susanne Sawander