Hoppa till sidinnehåll
Intervju

De nya högskolornas framväxt

Publicerad:2017-05-22
Uppdaterad:2017-05-23
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Signe Jernberg

Född 1980
Bor i Sandviken

Disputerade 2017-02-03
vid Uppsala universitet

Avhandling

En högskola blir till: Beslutsteoretiska perspektiv på organisatoriskt varande

Högskolorna som grundades på 70-talet var tvungna att vara ganska kreativa för att deras organisation skulle passa in i mallen för vad en högskola eller ett universitet är. Det visar Signe Jernbergs forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– De projektpengar vi hade fått var inriktade mot forskning inom universitetsfältet. Men det var också så att jag har pluggat på en av de nya högskolorna som jag skriver om och jag tyckte att de var spännande ur ett organisatoriskt perspektiv. Om man håller på med universitetsforskning så hör man alltid hemma på ett universitet, eftersom all forskning pågår där, vilket gör att de nya högskolorna är ganska outforskade.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om en av de nya högskolornas framväxt. Jag har ramat in det som en relevant berättelse för de nya högskolorna generellt. Avhandlingen handlar om framväxten av de nya högskolorna i relation till politiska beslut och hur beslut i olika organisationer samspelar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När de nya högskolorna grundades 1977 sade man att det skulle vara ett enhetligt system och att högskola och universitet skulle lyda under samma lagar, högskolelagen och högskoleförordningen. Det var den stora regelförändringen som består än idag. Samtidigt byggde man redan då in differentierande mekanismer som gör att högskola och universitet är olika. Tidigare forskning har visat hur den differentieringen ser ut på politisk nivå. I min avhandling får man en kvalitativ förståelse för hur differentieringen har utvecklats lokalt och vad den innebär rent kvalitativt.

– I mina resultat argumenterar jag för att det under senare år, efter millennieskiftet, har utvecklats forskningsprofiler i de nya högskolorna som har skapats lokalt, och kanske inte som man kan tänka, på politisk nivå. En förutsättning för de här forskningsprofilerna har varit lokala tolkningar och beslut. Som ett exempel kan nämnas att man behövde förhålla sig till vad ett akademiskt ämne är, ett fenomen som varit viktigt historiskt-politiskt men också som en institution inom universitetsfältet. Eftersom högskolornas storlek och inriktning mer mot utbildning än forskning gjorde det svårt för dem att organisera ämnesinstitutioner i traditionell mening, där man organiserar ett akademiskt ämne runt en institution, så gjorde man istället så att man omdefinierade vad ett ämne var. Ämnesbegreppet i de nya högskolorna blev bredare och mer tvärdisciplinärt, och också inriktat mot professioner såsom lärare och hälsopedagog.

Vad överraskade dig?

– Det som sticker ut är det som har hänt på lokal nivå. Den högskola som jag har studerat har indirekt påverkat de politiska besluten snarare än att de politiska besluten har styrt högskolan. Högskolorna har varit tvungna att göra ganska kreativa översättningar av regler och normer för att kunna bli en högskola. Deras organisationer har inte passat in i bilden av vad en högskola eller ett universitet är.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiska beslutsfattare och universitetsledningar. Avhandlingen ger perspektiv på hur det här samspelet ser ut. Den ger också en historisk bild av vad för slags organisation universitet och högskolor är. Det är inte alla som är medvetna om den historia som finns bakom deras organisation.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev