Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Effekter av tidiga insatser för förskolebarn med autism

Publicerad:2015-02-19
John Miller
Skribent:John Miller
Åsa Lundholm Hedvall
Åsa Hedvall Lundholm

Född 1951
i Södertälje

Disputerade 2014-11-14
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Autism Spectrum Disorders in preschool children: cognitive aspects and interventions

Autistiska barns ursprungliga begåvning spelar större roll för vilka framsteg de gör än hur intensiv behandlingen är. Det menar Åsa Lundholm Hedvall och hennes forskarkollegor vid Göteborgs universitet, som hoppas att studien kan bidra med mer realistiska förväntningar kring insatsers betydelse. Varför blev du intresserad av ämnet?
 – Jag har jobbat i många år som psykolog med barn och unga med autismspektrum. Förskolebarn är en relativt ny grupp i det sammanhanget och studien gav mig möjlighet att lära mig mer kring den åldersgruppen.  Vad handlar avhandlingen om?
 – Om förskolebarn med autismspektrumdiagnos, utveckling över tid avseende autism, begåvningsnivå, vardagsfungerande, språk och effekten av tidiga insatser. Jag har följt en grupp barn som varit inskrivna vid ett specialiserat habiliteringscenter för barn med autism, under två års tid. – Träning baserad på tillämpad beteendeanalys har blivit allt vanligare. Metoden betonar vikten av tidig start och värdet av många träningstimmar. Målet är att barnet ska komma ikapp sina jämnåriga inom alla väsentliga områden. Ofta har man inom forskningen tittat på relativt små grupper av barn men jag fick möjlighet att följa en grupp på 200 barn vilket gör att resultaten blir mer generaliserbara.  Vilka är de viktigaste resultaten?
 – Att utvecklingsprofilerna förändrades över tid. Speciellt för gruppen med mindre allvarlig autism som autismliknande tillstånd och för gruppen barn med en utvecklingsförsening. Studien visade också att ungefär hälften av barnen utöver autism även hade en psykisk utvecklingsstörning. – En jämförelse mellan de barn som fått intensiv träning (15 till 40 timmar per vecka under två år) med de som fått en målinriktad icke-intensiv träning visade inte på någon skillnad i utfall. Istället var det så att resultatet efter två år berodde på vilka intellektuella förmågor barnet hade innan träningen satte igång. För att uttrycka det enkelt: barn som klarade sig bra när träningen startade klarade sig bra vid uppföljningen, och vice versa. – I studien fick barnen lösa olika neuropsykologiska testuppgifter. De barn som löste uppgifterna långsamt visade sig vara sämre på att klara av vardagsfärdigheter vid uppföljningen efter två år. För de barn som löste uppgifterna snabbt var förhållandet omvänt. Långsam bearbetningshastighet kan vara ett tidigt tecken på att barnet har något som i sin tur kan kopplas till en mindre positiv långtidsprognos för barn med autism.  Vad överraskade dig? – Att den gemensamma nämnaren för vilken effekt träningen hade var begåvningsnivå och inte någon annan faktor som till exempel svårighetsgrad av autism. Vem har nytta av dina resultat? – Resultaten är viktiga för personal i förskola och skola men även för föräldrar för att få mer realistiska förväntningar kring insatsers betydelse. Text: Åsa LassonFoto: Anna Bokström

Relaterade länkar

IntervjuSpecialpedagogik
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som fördjupar din ämneskompetens som svensklärare. Delta på plats i Stockholm 29–30 januari eller på webbkonferensen 5 februari–5 mars. Missa inte att boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux
29–30 jan 2026

Tematiska projekt i fritidshemmet

I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6