Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Elever lär sig bättre med kreativa matematikuppgifter

Publicerad:2016-09-07
Uppdaterad:2016-10-06
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
SAMSUNG CSC
Mathias Norqvist

Född 1971
Bor i Sävar

Disputerade 2016-09-16
vid Umeå universtiet

Avhandling

On Mathematical Reasoning: being told or finding out

Både duktiga och svaga elever lär sig mer med kreativt utformade matteuppgifter. Det visar Mathias Norqvist i sin avhandling om matematiska resonemang hos gymnasieelever. ”När eleverna tvingas fundera och kämpa fastnar också kunskapen,” säger han.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i 12 år som gymnasielärare i matematik och naturkunskap så intresset fanns där sedan tidigare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers matematiska resonemang. Jag har låtit totalt 300 gymnasielever delta i fyra undersökningar där hälften av eleverna fick imitativa träningsuppgifter och andra hälften kreativa uppgifter. I de imitativa uppgifterna fick eleverna bakgrund, bild, formel samt ett exempel på hur uppgiften kan lösas. Gruppen med de kreativa uppgifterna fick samma information förutom formeln och exempel. Träningstillfället varade i 45 minuter och efter en vecka fick samtliga elever testuppgifter där de fick svara på om de mindes hur de löste uppgifterna och vilken formel de använde.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de elever som hade tränat på kreativt utformade uppgifter presterade signifikant bättre i testet jämfört med de som hade fått imitativa träningsuppgifter. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Slutsatsen av detta är att kreativa uppgifter tvingar eleverna att tänka till, vilket vi också tydligt såg.

– Att elevernas kognitiva förmågor, exempelvis arbetsminne, blir extra viktiga vid testsituationerna om de har tränat med imitativa uppgifter. Med imitativa träningsuppgifter måste eleverna helt enkelt kämpa mer för att klara testuppgifterna. För de elever som tränat kreativt är träningsresultaten viktigare och det kan vi som lärare vara med och påverka.

Vad överraskade dig?

– Hypotesen var att de kreativa uppgifterna skulle ge ett bättre testresultat. Men överraskande var att även svagpresterande elever visade mycket bättre resultat när de fick kreativa träningsuppgifter jämför med imitativa uppgifter. Resultaten strider därmed mot den gängse uppfattningen att svagpresterande elever gynnas av mer imitativa uppgifter som fokuserar på hur man ska använda givna lösningsmetoder.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat visar att det är viktigt för eleverna att få arbeta med kreativa uppgifter och att inte alltid få exempel och regler i förväg. Jag hoppas att både lärare och förlag kan ha nytta av resultaten genom att ta mer hänsyn till detta när de utformar matematikuppgifter.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev