En skola för arbetsmarknaden – inte det livslånga lärandet

Den demokratiska medborgaren får stå tillbaka för den anställningsbara när en skola för alla blivit en skola för arbetsmarknaden. Det visar Sara Carlbaum som forskat kring utvecklingen av gymnasieskolans visioner och ideal.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är viktigt att synliggöra hur skola och utbildning är en del i formandet av samhället och socialisering av medborgare. Hur vi talar om skolan innefattar alltid olika maktaspekter och utbildningspolitiken kan ses som en arena där det förs en kamp om vilket samhälle och vilka medborgare vi vill ha.

Vad handlar avhandlingen om?

– Förändringar och kontinuiteter i talet om gymnasieskolans problem, mål och syften. Jag har tittat på offentliga dokument som rör gymnasieskolan 1971-2011. I materialet intresserar jag mig för hur framställningen av problem och syften skapar en vision av skolan, vad den ska vara till för och hur det här skapar inkludering och exkludering i ett önskvärt medborgarideal som skapar föreställningar om kön, klass och etnicitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag visar på tre perioder som domineras av skilda diskurser. Mellan 1971-1989 präglas utsagorna i dokumenten av en vision om en skola för alla. Det önskvärda medborgarbegreppet konstrueras som omställningsbara och demokratiska medborgare. Perioden 1990-2005 utvidgas diskursen till en vision om en skola för livslångt lärande. Det sker en ökande individualisering till en flexibel medborgare och konsument på arbetsmarknaden där den sociala kompetensen blir allt viktigare.

– I den nya reformeringen av gymnasieskolan, perioden 2006-2011, sker det en större skiftning i motsatt riktning mot tidigare då det handlade om integrering, demokrati och mångfald. Det skiftar till en enskild betoning på anställningsbarhet och entreprenörskap. Visionen blir en skola för arbetsmarknaden. Medborgaridealet blir den manliga entreprenören eller den anställningsbare som gör det rätta valet, som passar in i svenskheten och på en köns- och klassegregerad arbetsmarknad för snabbast väg till arbete.

– Att enbart skriva fram anställningsbarhet och entreprenörskap som det önskvärda begränsar vad och vilka som uppfattas som nyttiga i samhället och som värdefulla medborgare. Det riskerar också att leda till ökad ojämlikhet i medborgares möjligheter att delta i det offentliga samtalet och den demokratiska processen.

Vad överraskade dig?

– I den senaste reformeringen förvånade det mig att de tidigare betydelsefulla begreppen demokrati, mångfald och livslångt lärande inte längre betonas. Kritiken mot valfriheten förvånade mig också. Dokumenten kritiserar att eleverna väljer fel, särskilt arbetarklassflickor, och att skolan erbjuder fel utbildning i förhållande till vad arbetsmarknaden anser behövs.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, politiker, tjänstemän och skolhuvudmän. Min förhoppning är att belysa vilka värden som premieras i undervisningen och vilka konsekvenser dessa framställningar får för medborgarskapet och vilka som inkluderas. Jag hoppas att den historiska aspekten belyser att ingenting är givet. Det handlar om politik, inte enkel administration.

Gunilla Nordin