Estetiska lärprocesser och villkor för undervisningen

Kunskap och förståelse i hantverk har en synlig karaktär. Det formar hur interaktionen mellan lärare och studenter organiseras, konstaterar Anna Ekström i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid intresserat mig för textilhantverk och skapande hantverk, men jag är inte textillärare själv utan har en grund i kognitionsvetenskap med inriktning mot kommunikation och mellanmänsklig kommunikation. Forskningsprojektet ”Komolär” sökte doktorander. Eftersom jag har ett personligt intresse för textilhantverk var den här typen av interaktionsstudier som skräddarsydda för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen beskriver och analyserar utbildningsexempel och vilka förutsättningar elever och lärare har att delta i dem. Jag tar även upp studenternas perspektiv. Vad kan det innebära att lära sig ett hantverk? Vilka problem kan uppstå och vilka strategier finns för att överbrygga dem för att förstå ämnet?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen belyser textilhantverkets specifika förutsättningar för att organisera undervisningen. Den visar på hur undervisningen går till när man ska skapa något konkret – ett objekt man ska lära sig att göra. Hantverkskunskaper har en manifest karaktär, vilket innebär att kunskapen är synlig för läraren. Det ger konkreta villkor för att organisera en undervisningssituation. Läraren kan direkt se vad studenten inte förstått. I förlängningen innebär det att undervisningen kan individualiseras och anpassas till varje students unika behov. Man kan till exempel organisera undervisningen som en konsekvens av korrigeringar, där de detaljer som inte stämmer överens med hur det var tänkt kan korrigeras.

Vad överraskade dig?

– Hur pass många paralleller man kan dra till andra typer av utbildningar. Som skolämne har slöjd en särställning som praktiskt ämne. Det finns många paralleller att dra till utbildningen av tandläkare, barnmorskor, dansare och läkare. Det finns gemensamma nämnare i det kroppsliga och i att slöjd, liksom nämnda yrkesgrupper, är en verktygsbaserad praktik där ett material ska hanteras.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare inom hantverksutbildningar får sin praktik belyst och diskuterad. Som lärare och lärarutbildare kan man lätt bli hemmablind. Jag ger inga råd om hur man bör undervisa, men ger en grund för hur man själv kan lägga upp undervisningen. Den är också till nytta för forskare inom andra utbildningsområden där kropp och materialitet är viktiga aspekter. De ämnesöverbryggande möjligheterna är ett viktigt bidrag från avhandlingen då den drar nytta av resultat från andra forskningsdomäner. Den kan också vara till nytta för slöjdforskningen. Jag är inte själv slöjdlärare och har då tagit ett annat perspektiv. Jag har vidgat vyerna och öppnat upp slöjdforskningen.

Gunilla Nordin