För lite träning i kritiskt tänkande

27 Skriv ut

Elever ska tränas i att tänka kritiskt. Samtidigt ska skolan förmedla en gemensam värdegrund. Hur går det här ihop? Inte så bra, konstaterar Anna-Karin Wyndhamn som forskat i ämnet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar just nu som likabehandlingshandläggare på Göteborgs universitet och har alltid intresserat mig för hur en verksamhet reagerar på och hanterar ifrågasättande och kritiska synpunkter. I avhandlingen studerar jag detta i gymnasieskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolan och lärare förhåller sig till det att skolan å ena sidan ska förmedla, förankra och överföra värden som vårt samhälle vilar på, å andra sidan uppmuntra kritiskt tänkande och egna ställningstagande. Det är spänningsfältet mellan värdeöverföring och kritiskt tänkande som studien undersöker och problematiserar. Jag utgår från läroplanen från 1994. Jag har följt åtta svensklärare från tre olika gymnasieskolor under en längre tid, observerat deras undervisning men också intervjuat dem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolornas arbete med värdegrund i så liten utsträckning handlade om demokratifrågor men desto mer om att upprätthålla skolornas rykte. Aktiviteterna syftade ofta till att förändra elevernas uppförande. Detta blev tydligt i samband med att skolan sökte nya elever för kommande läsår då det förväntades att elever och lärare skulle ”ställa upp för skolan”. Det begränsar utrymme för kritik och ifrågasättande.

– Min studie visar också att undervisningen domineras av reproduktion. Ett lektionsupplägg som går ut på att eleverna skriver av, gör det svårt för eleverna att faktiskt kunna ta ställning och engageras. Väldigt liten tid läggs på öppna diskussioner och på att träna eleverna i att kritiskt granska och värdera. I längden innebär det att elever har en låg beredskap till att värdera information, vilket ju är alarmerande. Men jag fann ljusglimtar. En lärares hade stående inslag i undervisningen av fråga eleverna ”varför” och uppmuntra dem att reflektera och dra egna slutsatser.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna i så liten utsträckning såg att värdegrundsarbetet som en del av den dagliga undervisningen och kunskapsuppdraget. För lärarna handlade värdegrundsarbetet om enskilda temadagar och liknande. Att värdearbete pågår hela tiden i undervisningen var det få som reflekterade över.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolledning, lärare och utbildningspolitiker. Om undervisningen inte systematiskt tränar de unga i kritisk granskning eller deras förmåga att dra egna slutsatser, försämras deras förutsättningar att delta i och förstå samhällsdebatt. Det är mycket allvarligt i en tid när främlingsfientliga krafter vinner mark. Det här lämnar fältet fritt.

Susanne Sawander

FAKTARUTA

Anna-Karin Wyndhamn

Anna-Karin Wyndhamn

Född 1976
i Tågarp

Disputerade 2013-06-07
vid Göteborgs universitet

RELATERAT

När värderingar styr historieundervisning

Intervju

image descriptionFå konflikter är väl så laddade som den så kallade Israel-Palestina-konflikten. Michael Walls konstaterar i sin avhandling Framing the Israel/Palestine Conflict in Swedish History School textbooks att den laddningen alltför ofta återfinns i dagens läroböcker och i lärarnas egna uttalanden. Mycket av skolkunskapen bygger på ideologiska antaganden, menar han.

Kritiskt tänkande måste vara mer än bara logik

Intervju

image descriptionDen traditionella bilden av kritiskt tänkande kännetecknas främst av ett logiskt, rationellt resonemang, men det finns andra aspekter som bör adderas, säger forskaren Eva Brodin - till exempel ansvar och konsekvens.

 
Annons