Formativ utvärdering utvecklar lärare

Hur blev du intresserad av ämnet?

Min avhandling behandlar ju ett stort och brett område. Jag är både lärarutbildare och har varit lärare i naturkunskap, så intresset för frågorna har jag sedan länge. Men idén om denna avhandling väcktes 2002 då jag var engagerad i ett fortbildningsprojekt för lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

Om hur 11-åringar uppfattar biologiska livscykler, hur växter och djur förökar sig. Vad eleverna lär sig och förstår av undervisningen som bygger på studier av levande organismer. Avhandlingen handlar också om hur 11-åringarna upplever och uttrycker sig om de levande växterna och djuren. Men också om hur en lärares kompetens och undervisning utvecklas mot bakgrund av hennes formativa utvärdering. Med andra ord, hur hon förändrar och utvecklar sin undervisning i relation till vad barnen svarar och skriver.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

De är svåra att gradera men en viktig slutsats är att lärarens ämnesdidaktiska kompetens utvecklas genom formativ utvärdering. En annan är att det inte är några självklarheter för barn hur växter och djur förökar sig. Rent generellt kan man säga att barnen har mer kunskaper om djur än växter. Detta visade också tester ett halvår efter undervisningen. Barnen hade inga bekymmer att komma ihåg att flugor parar sig. Kunskapen om att alla fröväxter förökar sig genom frön var däremot inte självklar, trots att de lärt sig att exempelvis en ek förökar sig med frön.
Det här är i och för sig inte så konstigt, en del växter förökar ju sig med rotskott.

Men en viktig slutsats är att många elever inte lär sig att generalisera, vilket man som lärare kanske tror. Det här understryker vikten av att eleverna får komma i kontakt och jobba med verkligt material och med många olika exempel.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, hur kraftfullt formativ utvärdering är när det gäller lärarens kompetens och utveckling. I min studie ledde det till att läraren fick ett fördjupat intresse och vilja att testa nya vägar. Lite förvånande var också att läraren upptäckte att eleverna behövde mer vägledning än hon tidigare trott för att ta till sig viss kunskap. Läraren var först av åsikten att eleverna lär sig bäst genom att upptäcka själva men det visade sig att de behövde rent teoretiska redskap för att förstå vissa saker. Även om eleverna hade följt en ärtplanta från frö till ärtskida behövde de teori för att faktiskt se och beskriva att ärtskidan var frukten av blomman.

Slutsatsen är att egna experiment inte alltid är tillräckligt för att alla ska förstå och lära sig, utan att eleverna behöver få stöd i sina observationer och få hjälp att koppla teorier om exempelvis pollinering och befruktning till verkliga frukter, bär och fröer.

Vem har nytta av dina resultat?

Både lärare i verksamheten och lärarutbildningen. Min avhandling i kombination med övrig forskning kring formativ utvärdering ger starka argument för att lärare ska jobba mer med det. Genom att lärare blir duktigare på att utvärdera sin undervisning får de också större möjlighet att hjälpa varje elev att utvecklas på bästa sätt efter sina förutsättningar.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Under förutsättning att de får ett genomslag så tror jag att de kan leda till ökade kunskaper i och intresse för naturkunskap.