Hoppa till sidinnehåll
Examen, karriär och livsval

Framtidsplaner styr val av gymnasieprogram

Publicerad:2015-04-15
John Miller
Skribent:John Miller
Niclas Larson
Niclas Larson

Disputerade 2014-12-02
vid Linköpings universitet

Avhandling

Matematikämnet och stadiebytet mellan grundskolan och gymnasieskolan: En enkät- och klassrumsstudie

Matematiken har inte så stor betydelse för elevers val till gymnasiet. Undervisningen i de båda stadierna är påfallande lika men med en tydlig tempohöjning i gymnasiet, visar Niclas Larsons avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i matematik samt idrott och hälsa och har arbetat både i grundskolan och gymnasieskolan. Det har väckt funderingar kring stadiebytet och vilken betydelse det har.

Vad handlar avhandlingen om?

– Första delen handlar om gymnasievalet och vilka faktorer som har betydelse för elevernas val. Den andra delen handlar om hur eleverna upplever stadiebytet och hur undervisningen skiljer sig mellan de olika stadierna. Jag har följt två klasser i årskurs nio samt tre klasser i årskurs ett på gymnasiet. Därutöver har jag intervjuat cirka 15 elever i årskurs nio och sedan fångat upp dem ett halvår senare i gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Två saker sticker ut vad gäller elevernas val till gymnasiet och det första är att de allra flesta elever väljer utifrån framtidsplaner och intresse. I den mån de anger att något skolämne påverkat valet så är det oftast i positiv riktning. Matematik som ämne har inte så stor betydelse för elevernas val men när eleven har angett en påverkan av matematik så är den oftast positiv. Eleverna är också självständiga i sina val, påverkan från kompisar och föräldrar är liten.

– Men i förlängningen visar det sig ändå att elevernas val ofta stämmer väl överens med föräldrarnas önskemål och förväntningar. Undervisningen i de båda stadierna är påfallande lika, däremot upplever eleverna en markant tempohöjning i gymnasiet.

Vad överraskade dig?

– Det finns en mytbild kring matematik som ett skräckämne som en del elever verkligen värjer sig för. Jag hade därför förväntat mig att fler elever skulle motivera sitt val med att de ville gå ett program som inte innehåller så mycket matematik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare och skolpolitiker, hoppas jag. Jag hoppas studien kan bidra med kunskap kring stadiebytet, tempohöjningen inte minst och eventuella problem som det medför för eleverna.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev