Hälsojournalen tar inte hänsyn till den psykosociala hälsan

För att få en helhetsbild av barn och ungdomars hälsotillstånd måste dokumentationen utvecklas. Den standardiserade delen i hälsojournalen fokuserar mest på fysisk hälsa.
– Viktig information om barnets psykosociala hälsa lämnas ute, säger Ylva Ståhl som disputerat i ämnet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska i många år, och även som verksamhetschef inom skolhälsovården. Kvalitetsarbete har för mig alltid varit roligt och angeläget. Vi vet att svenska barns fysiska hälsa är jättebra, jämförelsevis. Men tendenser visar att den psykosociala hälsan börjar bli sämre. Dokumenterar vi med en helhetssyn så att vi också får med det psykosociala perspektivet på hälsa?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en kartläggning och analys av innehållet i de olika dokument som används i barn- och skolhälsovården och som beskriver barns hälsa. Journaler och hälsoenkäter har undersökts. Hur ser helhetssynen ut på hälsa i dessa olika dokument och vad efterfrågas om barns hälsa?

– Det man efterfrågar styr också verksamheternas arbete i en viss riktning. Som verktyg har jag använt WHO:s hälsoklassifikation ICF-CY för att se hur hälsofrågorna fördelar sig inom det fysiska och psykosociala perspektivet. Sjuksköterskor och läkare i tre län har också svarat på hur de tycker att dokumentationen fungerar och vad som är svårt att dokumentera.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den standardiserade delen i journalen fokuserar till största delen på den fysiska hälsan, och i hälsoenkäter och i fri text dokumenteras framför allt den psykosociala hälsan. Den psykosociala hälsan fokuserar mer på barnet som individ snarare än att lyfta fram barnet i sin omgivning. Hälsoinformationen är också starkt åldersrelaterad.

– Dessutom visade en enkätundersökning bland sjuksköterskor och läkare att det är svårt att dokumentera den psykosociala hälsan och då främst det som handlar om barnets familj och som kan ha betydelse för barnets hälsa. Det är ett allvarligt problem.

Vad överraskade dig?

– Att den efterfrågade hälsoinformationen i den standardiserade delen av journalen fortfarande är så inriktad på den fysiska hälsan. Dessutom ger hälsoinformationen stort utrymme för tolkningar. Om det står ”kost” eller ”trivsel i skolan” så finns det inte två sjuksköterskor som ställer likadana frågor om detta.

– Verksamheterna måste arbeta fram ett relevant innehåll som efterfrågas och som bygger på den evidens som finns. En positiv upptäckt var att klassifikationssystem kan vara till god hjälp för att skärpa uppmärksamheten på den psykosociala hälsan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamheterna och de som arbetar med förbättringsarbete. Barnet har rätt till en dokumentation av hela sin hälsa. Journalerna måste därför inkludera mer av den psykosociala hälsan. Avhandlingen ger kunskap som ska leda till förändring.

Gunilla Nordin

FAKTARUTA

Ylva Ståhl

Ylva Ståhl

Född 1954
i Sundsvall

Disputerade 2012-04-27
vid Högskolan i Jönköping

RELATERAT
Inger Linblad

Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

Intervju

image description

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Detta jämfört med forskningen från samma tid. Det framkommer i Inger Linblads avhandling ”Problembilder av barn. Representationer, föreställningar och strategier i Bris stödtelefon 1996-98”. Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag ville ta reda på hur problembilder av barn och ungdomar skapas, det […]

Marie Golsäter

Hälsosamtal kräver ett elevcentrerat möte

Intervju

image description

Det är viktigt att elevens unika situation och behov står i centrum under hälsosamtalen. Först då fungerar de som en möjlighet till ökad kunskap och insikt om den egna hälsan. Det framkommer i Marie Golsäters avhandling ”Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa: en utmanande uppgift”. Varför blev du intresserad av ämnet? – […]

 
Annons