Hälsojournalen tar inte hänsyn till den psykosociala hälsan

För att få en helhetsbild av barn och ungdomars hälsotillstånd måste dokumentationen utvecklas. Den standardiserade delen i hälsojournalen fokuserar mest på fysisk hälsa.

Ylva Ståhl
Ylva Ståhl

Född 1954
i Sundsvall

Disputerade 2012-04-27
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Documentation in Child and School Health services: Mapping health informaion from a biopsychosocial perspective using the ICF-CY


Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska i många år, och även som verksamhetschef inom skolhälsovården. Kvalitetsarbete har för mig alltid varit roligt och angeläget. Vi vet att svenska barns fysiska hälsa är jättebra, jämförelsevis. Men tendenser visar att den psykosociala hälsan börjar bli sämre. Dokumenterar vi med en helhetssyn så att vi också får med det psykosociala perspektivet på hälsa?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en kartläggning och analys av innehållet i de olika dokument som används i barn- och skolhälsovården och som beskriver barns hälsa. Journaler och hälsoenkäter har undersökts. Hur ser helhetssynen ut på hälsa i dessa olika dokument och vad efterfrågas om barns hälsa?

– Det man efterfrågar styr också verksamheternas arbete i en viss riktning. Som verktyg har jag använt WHO:s hälsoklassifikation ICF-CY för att se hur hälsofrågorna fördelar sig inom det fysiska och psykosociala perspektivet. Sjuksköterskor och läkare i tre län har också svarat på hur de tycker att dokumentationen fungerar och vad som är svårt att dokumentera.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den standardiserade delen i journalen fokuserar till största delen på den fysiska hälsan, och i hälsoenkäter och i fri text dokumenteras framför allt den psykosociala hälsan. Den psykosociala hälsan fokuserar mer på barnet som individ snarare än att lyfta fram barnet i sin omgivning. Hälsoinformationen är också starkt åldersrelaterad.

– Dessutom visade en enkätundersökning bland sjuksköterskor och läkare att det är svårt att dokumentera den psykosociala hälsan och då främst det som handlar om barnets familj och som kan ha betydelse för barnets hälsa. Det är ett allvarligt problem.

Vad överraskade dig?

– Att den efterfrågade hälsoinformationen i den standardiserade delen av journalen fortfarande är så inriktad på den fysiska hälsan. Dessutom ger hälsoinformationen stort utrymme för tolkningar. Om det står ”kost” eller ”trivsel i skolan” så finns det inte två sjuksköterskor som ställer likadana frågor om detta.

– Verksamheterna måste arbeta fram ett relevant innehåll som efterfrågas och som bygger på den evidens som finns. En positiv upptäckt var att klassifikationssystem kan vara till god hjälp för att skärpa uppmärksamheten på den psykosociala hälsan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamheterna och de som arbetar med förbättringsarbete. Barnet har rätt till en dokumentation av hela sin hälsa. Journalerna måste därför inkludera mer av den psykosociala hälsan. Avhandlingen ger kunskap som ska leda till förändring.

Sidan publicerades 2012-06-12 15:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

Bris kunskap – nyckelhålsbilder av barns verklighet

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

Hälsosamtal kräver ett elevcentrerat möte

Hälsosamtal kräver ett elevcentrerat möte

– Den hälsosamma potentialen med samtalen – att främja hälsan – kan gå förlorad om inte elevens behov står i centrum, säger Marie Golsäter, som forskat om hälsosamtalen i skolan.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Internationellt: Educating Greater Manchester head: what I’ve learned at school

Channel 4’s Educating Greater Manchester headmaster Drew Povey turned around the school once labelled ‘the worst in the country’, and is now working to reduce its debt. He shares some lessons he’s picked up about leadership.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.