Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Hur kan examensarbeten bli mer än hyllvärmare?

Publicerad:2016-11-22
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Anders Råde

Född 1955
Bor i Säva, utanför Umeå

Disputerade 2016-11-04
vid Umeå universitet

Avhandling

Mellan akademi och lärarprofession: integrering av vetenskapliga och professionella mål för lärarutbildningens examensarbeten

Hur kan kunskapen från lärarutbildningens examensarbete kopplas till det praktiska yrkesutövandet? Det har Anders Råde utforskat i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det var lite gräv där du står. 1998-99 började jag jobba som handledare för examensarbeten inom lärarutbildningen och märkte att många studenter hade svårt för det. Den akademiska världen är lite speciell med det vetenskapliga språket, strukturen som ska följas, källhänvisningar och det självständiga arbetet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur kunskapen man får genom examensarbetet på högskoleutbildningen ska kopplas till det praktiska yrkesutövandet. Det har funnits en kritik att det är väldigt instrumentellt. Mitt fokus är att utforska om det går att integrera de vetenskapliga och professionella målen i examensarbetet så det inte bara blir en hyllvärmare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns flera mål som är både vetenskapliga och professionella för examensarbetet. Studenterna läser in sig på ett visst område och tränas på att skriva dokument vilket är viktigt även i yrkesutövningen. Exempelvis skolans veckobrev, en lärare som skickar ut veckobrev med syftningsfel och stavfel tappar snabbt förtroende. Ett annat område som förenar examensarbetet och professionen är datainsamlingsmetoderna. Intervjuer, observationer och enkäter är något alla lärare arbetar med i vardagen och i det vetenskapliga arbetet medvetandegörs studenterna om metoderna. Vissa studenter drar sig för att intervjua barn i sina examensarbeten med hänvisning att det skulle vara känsligt. Men är det några som ska kunna det så är det lärare.

Vad överraskade dig?

– I en delstudie tittade jag på övriga europeiska länder för att hitta alternativ till examensarbete och fann att vi är lite udda i Sverige. Många andra länder arbetar med en portfolio eller aktionsforskning där studenter till exempel tar fram undervisningsmaterial eller liknande. Forskningsförberedande examensarbeten, som de vi gör i Sverige, kommer först på magisternivå. Men i den svenska kontexten är examensarbetet fortfarande en indikator på kvalitet.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar inom högskolan. Min tanke är att det behövs en tidigare koppling till fältet i studenternas examensarbeten. Kan de få utforska något de är intresserade av blir det mer angeläget även för dem. Jag vet också att vissa rektorer läser examensarbeten när de rekryterar och ser det som en del av meriterna.

Annika Larsson Sjöberg

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev