Internationella kunskapsmätningar mest intressant för skolchefer

Såväl skolchefer, rektorer som lärare anser att skolans verksamhet är avgörande för resultatet i internationella kunskapsmätningar. ”Få pekar på betydelsen av elevernas bakgrund” säger Daniel Arnesson.

Daniel Arnesson
Daniel Arnesson

Född: 1982
Bor i Umeå

Disputerade 2016-12-12
vid Umeå universitet


AVHANDLING
PISA i skolan: hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började med att jag 2009 hörde en professor beskriva läget för svensk skola utifrån Timss-statistik. Trots att detta inte var huvudtemat för hans föreläsning var det ändå kring detta som de församlade rektorerna och skolcheferna kom att ställa sina frågor till professorn. Jag insåg att många rektorer, liksom jag, var väldigt intresserade om än okunniga, om internationella kunskapsmätningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det lokala mottagandet av internationella kunskapsmätningar. Hur lärare, rektorer och skolchefer tolkar och eventuellt omsätter internationella kunskapsmätningar i sin yrkespraktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Internationella kunskapsmätningar upplevs som giltiga utvärderingar av svensk skola. Det uppfattas som rimligt att jämföra olika länders resultat även om många påpekar att mätningarna inte inrymmer skolans hela uppdrag.

– Ett annat viktigt resultat är att verksamheten i skolorna tillmäts avgörande betydelse för Sveriges resultat i internationella kunskapsmätningar. Det finns undantag, en del erfarna rektorer pekar på nationell reformpolitik och systemaktörer. Flera erfarna lärare menar att samhället har förändrats och att det påverkar resultatet i mätningarna. Men totalt sett är det ändå få som pekar på betydelsen av familj, samhälle och kultur.

– Detta är ett exempel på hur den ekonomiska samarbetsorganisationen och policyaktören OECD, som står bakom PISA, lyckas få ut sitt budskap. Många tror att det är den kompetenta rektorn och läraren som är mest avgörande för elevernas framgång, vilket är fel då familjetillhörighet och samhällskultur är av större betydelse.

Vad överraskade dig?

– Att mottagandet av internationella kunskapsmätningar skiljer sig så mycket mellan de tre yrkeskategorierna. Skolcheferna följer internationella kunskapsmätningar genom skolverksrapporter och skolcheferna gör också betydande omläggningar i verksamheten med internationella kunskapsmätningar som grund. Rektorer och lärare verkar däremot följa rapporteringen i mån av tid och intresse. De använder sig också sällan av internationella kunskapsmätningar i sin verksamhet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av internationella kunskapsmätningar och styrkedjan skolchef-rektor-lärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-03 13:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-01-25 15:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svårt för elever att tolka de naturvetenskapliga frågorna i Pisa

Svårt för elever att tolka de naturvetenskapliga frågorna i Pisa

​Pisa:s provfrågor i naturvetenskap är svåra att tolka för många svenska elever. Enligt ​forskaren ​Margareta Serder beror det på att frågorna​ ​använder ett abstrakt naturvetenskapligt språk​ samtidigt som ​exemplen är ​vardagliga​.​

Kunskapssynen i utbildningsreformerna under lupp

Kunskapssynen i utbildningsreformerna under lupp

Sverige följer den globala utvecklingen mot att fokusera på mätbara resultat av kunskap, som Pisa och Timmss. Men kanske är det annat än mätbara resultat som är skolans mål och mening, menar Andreas Nordin som forskat om synen på kunskap.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Internationellt: Educating Greater Manchester head: what I’ve learned at school

Channel 4’s Educating Greater Manchester headmaster Drew Povey turned around the school once labelled ‘the worst in the country’, and is now working to reduce its debt. He shares some lessons he’s picked up about leadership.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.