Internationella kunskapsmätningar mest intressant för skolchefer

0 Skriv ut

Såväl skolchefer, rektorer som lärare anser att skolans verksamhet är avgörande för resultatet i internationella kunskapsmätningar. ”Få pekar på betydelsen av elevernas bakgrund” säger Daniel Arnesson.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började med att jag 2009 hörde en professor beskriva läget för svensk skola utifrån Timss-statistik. Trots att detta inte var huvudtemat för hans föreläsning var det ändå kring detta som de församlade rektorerna och skolcheferna kom att ställa sina frågor till professorn. Jag insåg att många rektorer, liksom jag, var väldigt intresserade om än okunniga, om internationella kunskapsmätningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det lokala mottagandet av internationella kunskapsmätningar. Hur lärare, rektorer och skolchefer tolkar och eventuellt omsätter internationella kunskapsmätningar i sin yrkespraktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Internationella kunskapsmätningar upplevs som giltiga utvärderingar av svensk skola. Det uppfattas som rimligt att jämföra olika länders resultat även om många påpekar att mätningarna inte inrymmer skolans hela uppdrag.

– Ett annat viktigt resultat är att verksamheten i skolorna tillmäts avgörande betydelse för Sveriges resultat i internationella kunskapsmätningar. Det finns undantag, en del erfarna rektorer pekar på nationell reformpolitik och systemaktörer. Flera erfarna lärare menar att samhället har förändrats och att det påverkar resultatet i mätningarna. Men totalt sett är det ändå få som pekar på betydelsen av familj, samhälle och kultur.

– Detta är ett exempel på hur den ekonomiska samarbetsorganisationen och policyaktören OECD, som står bakom PISA, lyckas få ut sitt budskap. Många tror att det är den kompetenta rektorn och läraren som är mest avgörande för elevernas framgång, vilket är fel då familjetillhörighet och samhällskultur är av större betydelse.

Vad överraskade dig?

– Att mottagandet av internationella kunskapsmätningar skiljer sig så mycket mellan de tre yrkeskategorierna. Skolcheferna följer internationella kunskapsmätningar genom skolverksrapporter och skolcheferna gör också betydande omläggningar i verksamheten med internationella kunskapsmätningar som grund. Rektorer och lärare verkar däremot följa rapporteringen i mån av tid och intresse. De använder sig också sällan av internationella kunskapsmätningar i sin verksamhet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av internationella kunskapsmätningar och styrkedjan skolchef-rektor-lärare.

Susanne Sawander

FAKTARUTA

Daniel Arnesson

Född: 1982
Bor i Umeå

Disputerade 2016-12-12
vid Umeå universitet

RELATERAT

Förstelärare, 5 april 2017

Arrangemang

image descriptionDen här konferensen vänder sig till dig som vill fördjupa dig i förstelärarens potential. Försteläraren ska stärka och driva skolans pedagogiska utveckling för att eleverna ska nå goda resultat i skolan. Utifrån både teori och praktik berörs formativ bedömning och det kollegiala lärandet som framgångsfaktor.

Fortbildning för dig som undervisar i musik

Arrangemang

image descriptionMusikämnet är mångfacetterat och kräver undervisning som behandlar en bred variation av områden. Ta del av en konferens med fokus på musikämnet där du får inspiration och ämnesfördjupning. Med föreläsningar som belyser aktuell forskning i musikpedagogik och ger dig praktiska exempel som du kan använda i din undervisning, hälsas du varmt välkommen den 25-26 april!

Svårt för elever att tolka de naturvetenskapliga frågorna i Pisa

Intervju

image description​Pisa:s provfrågor i naturvetenskap är svåra att tolka för många svenska elever. Enligt ​forskaren ​Margareta Serder beror det på att frågorna​ ​använder ett abstrakt naturvetenskapligt språk​ samtidigt som ​exemplen är ​vardagliga​.​

 
Annons