Introduktionsprogrammet viktigaste vägen in i svenska samhället

Nyanlända ungdomar som går gymnasiets introduktionsprogram konstaterar att utbildning är avgörande för att komma in i det svenska samhället och att introduktionsprogrammet är ett nödvändigt steg på vägen. Det visar Hassan Sharif i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärarutbildare på Södertörns högskola i flera år. Mitt intresse för nyanlända kommer från att jag själv kom till Sverige i samma ålder som eleverna i min studie och jag gick också introduktionsutbildning för nyanlända gymnasieelever.

– Under åren som lärarutbildare har jag varit inblandad i en del forskningscirklar om hur skolan ska organisera sitt arbete med nyanlända. Jag har också haft flera lärarstudenter som under sin VFU har uppmärksammat och berättat om utbildningen för nyanlända. En kombination av mina egna personliga erfarenheter och min profession har gjort mig naturligt intresserad av de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om en grupp nyanlända gymnasieungdomar från Irak och deras möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning som heter Språkintroduktion. När jag gjorde min studie hette den IVIK.

– Jag har studerat ungdomarnas socioekonomiska bakgrund och deras klasstillhörighet, etniska, religiösa och språkliga bakgrund och om det i sin tur har betydelse för hur de förhåller sig till introduktionsutbildningen. Jag har också studerat om deras sociokulturella bakgrund har betydelse för hur de ser på utbildning och vad utbildningen betyder för deras fortsatta studier och etablering i det svenska samhället.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att introduktionsutbildningen inte bara är en utbildning för att lära sig svenska och ta igen missade skolkunskaper eller lära sig nya kunskaper – det är den viktigaste vägen in i det svenska samhället. Ungdomarna i studien konstaterar att utbildning är avgörande för deras möjlighet att bli etablerade i det svenska samhället och de ser introduktionsutbildningen som en nödvändig förutsättning för att komma vidare i utbildningssystemet.

– Samtidigt som eleverna tycker att introduktionsutbildningen är viktig för dem känner de att den inte räknas på riktigt eftersom de upplever att de stagnerar i sin kunskapsutveckling. De får inte möjlighet att ge uttryck för och omvandla sina tidigare kunskaper till erkända kunskaper i den svenska skolan. Det beror mycket på att utgångspunkten i utbildningen är vad de inte kan – vilket är det svenska språket. De kan inte ge uttryck för sina kunskaper på svenska, endast på andra språk som inte har så hög status i svensk skola.

– Eleverna beskriver också att de tycker att Språkintroduktionsprogrammet är en bra plats att börja om från början. En plats där man i lugn och ro kan ta igen missade skolkunskaper och det beskriver de som något positivt. De lyfter även fram sammanhållningen med andra nyanlända elever i klassen som något värdefullt, något som gör att eleverna inte känner sig ensamma och otrygga.

Vad överraskade dig?

– Att det trots flera decennier av migration och utbildning för nyanlända ungdomar och barn fortfarande finns en stor osäkerhet kring hur man från svenska skolans sida ska ta tillvara ungdomarnas tidigare kunskaper, färdigheter, flerspråkighet och det driv som de har med sig när de kommer nya i svenska skolan. Det är elever som ofta har höga ambitioner men från skolans sida kan man inte riktigt ta tillvara på det och transformera det drivet till något positivt.

– En annan sak handlar om att nyanlända migranter, framförallt från utomeuropeiska länder i mellanöstern, oftast bor i mångkulturella bostadsområden i förorten. När de kommer till skolan placeras de i introduktionsklasser lite vid sidan om, i en annan korridor eller i en barack utanför skolbyggnaden. Eleverna är fysiskt placerade vid sidan och de hamnar även mentalt vid sidan om eftersom de inte går i den ”riktiga” skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har haft en tydlig målgrupp i bakhuvudet – de nyanlända eleverna, deras lärare och skolledare men även kommuntjänstemän och andra som arbetar med de här frågorna.

Åsa Lasson