Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Kommunikation i NO-klassrummet

Publicerad:2015-09-01
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf
Miranda Rocksén

Född 1968
i Umeå

Disputerade 2015-04-17
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Reasoning in a science classroom

Miranda Rocksén har undersökt hur kommunikationen mellan lärare och elever ser ut i NO-klassrummet. Hennes studie visar bland annat att vissa ord har skilda betydelser i det naturvetenskapliga språket och i vardagsspråket och att det innebär en utmaning för lärare och elever.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min bakgrund som NO-lärare har självklart spelat roll. När jag började forskarutbildningen blev jag överraskad av den mängd forskning som finns som beskriver verksamheten – men jag tyckte att det saknades forskning som beskrev en verksamhet som jag som lärare i NO kunde känna igen mig i. Jag ville bidra med ett sådant perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet är att visa hur verksamheten ser ut i NO-klassrummet med fokus på interaktionen mellan lärare och elever. Jag ringar in delar av praktiken som inte har varit så mycket i fokus tidigare, det handlar om det kommunikativa perspektivet och samspelet under aktiviteterna i klassrummet. Min avhandling belyser kommunikation och villkor för undervisning och lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studien visar hur elva lektioner om evolutionen i ett klassrum är organiserade, och det mönster som dominerar med helklassundervisning och återkommande smågruppsaktiviteter som bryter av och hur läraren agerar. Under smågruppsaktiviteterna får läraren möjlighet att samtala med grupper av elever och följa upp deras förståelse och anpassa undervisningen. För några elever är vissa frågor självklara och för andra kan frågor eller begrepp vara nya. Smågruppsaktiviteterna möjliggör för läraren att fånga upp detta och anpassa undervisningen till ett gemensamt tempo.

– Jag har också fokuserat på språket. På de lektioner som jag har undersökt är det evolutionen som är i fokus och jag har studerat hur orden ”förklaring” och ”förklara” används genom hela serien av lektioner. Förklaringar är centralt i NO-undervisningen, inom naturvetenskaperna betyder en förklaring att kunna visa på ett kausalt händelseförlopp, att förutse händelseförlopp. I vardagen har ordet annan betydelse, då handlar det om att ange en orsak. Allt det här är i spel i klassrummet och jag visar hur läraren använder olika sätt att kommunicera vad en förklaring kan vara.

– Min studie visar också hur viktigt det är med upprepningar i undervisningen så eleverna kan urskilja mönster för hur man ska utrycka sig för att exempelvis förklara livets utveckling inom biologiämnet.

Vad överraskade dig?

– De små medel som lärare använder sig av i kommunikation med eleverna för att fokusera på ett ämnesinnehåll, organisera verksamheten och fördela ordet.

Vem har nytta av dina resultat

– De som är intresserade av att förstå mer ingående hur undervisning och lärande i NO kan gå till, men studien kan även vara en resurs för de som vill utveckla sin undervisning.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev