Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Normen om kött som viktigast på tallriken är stark i klassrummen. Ingela Bohm har forskat om hur elever och lärare pratar om mat i skolämnet hem- och konsumentkunskap.

Ingela Bohm
Ingela Bohm

Född 1975
Bor i Bredbyn

Disputerade 2016-12-16
vid Umeå universitet


AVHANDLING
“We’re made of meat, so why should we eat vegetables?”: food discourses in the school subject home and consumer studies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dietist och lärare i hem- och konsumentkunskap och har i båda rollerna märkt att det hos många uppstår en konflikt vad gäller fysisk hälsa kontra psykosocial hälsa i relation till mat. Att det helt enkelt blir en krock mellan vad vi vet är nyttigt men vad vi faktiskt äter utifrån hur vårt liv och leverne ser ut. Jag ville veta mer om hur det här yttrar sig i skolans hem- och konsumentkap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen baseras på klassrumsobservationer i årskurserna 5-9 i fem olika skolor i Ångermanland och Västerbotten. Jag har fokuserat på fyra matgrupper där jag av erfarenhet vet att diskussioner ofta uppstår. De är grönsaker, kött, vegetariska rätter samt sötsaker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det kan uppstå konflikter hos både lärare och elever kring mat utifrån den egna psykosociala kulturen i relation till vetenskap och fysisk hälsa. För lärare är det något av en balansgång då båda värden finns med i kursplanen.

– Kött är centralt för eleverna. Här pratar de framför allt köttets protein som viktigt för att bli stark och orka träna. Reaktionen på vegetarisk mat är ofta att det saknas något på tallriken. Lärarna har heller inte helt lätt att lansera vegetarisk mat, även om de gärna vill och försöker. Men ofta landar deras argument för vegetarisk matlagning i att det ingår i betygskriterierna. Det finns elever som tycker om vegetarisk mat men det är bara de som äter av de vegetariska varianterna om det också lagas mat med kött i.

– Sötsaker på schemat är populärt. Så till den grad att det stundom ger upphov till konflikter mellan eleverna. Millimeterrättvisa när kakor och annat ska fördelas är ett vanligt inslag. Eller att eleverna blir osams om tillagningen, exempelvis hur länge kakorna ska gräddas för bästa resultat. Sötsaker används också som relationsbyggare elever emellan, de delar med sig för att markera vänskap. Kött kan också vara relationsbyggande, att ge bort ett överblivet kycklingskinn kan ses som en vänskaplig gest. Grönsaker har inte alls det här värdet. Eleverna kan utan närmare reflektion slänga bort grönsaker som inte äts upp.

– Krocken mellan den fysiska hälsan och den kulturella eller psykosociala hälsan i relation till mat är tydlig men outtalad i klassrummet. Jag tror att undervisningen skulle vinna på att lärarna istället belyser den här konflikten och låta eleverna få diskutera ämnet.

Vad överraskade dig?

– Receptets makt över eleverna. Saknades en ingrediens, som exempelvis köttbuljong så ser de sällan att grönsaksbuljong kan vara ett alternativ.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutet av min avhandling har jag listat ett antal förslag till diskussionsunderlag som förhoppningsvis kan vara till nytta för lärare i hem- och konsumentkunskap. Att ägna viss tid av undervisningen till att fokusera på ett enda livsmedel skulle kunna vara ett sätt att bredda både syn och kunskap. Att utmana normaliteten är ett annat spår, här skulle alternativa proteinkällor till kött kunna vara ett ämne att ta upp i klassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-02 12:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-03 15:41 av Susanne Sawander


Relaterat

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Matkrock på hem- och konsumentkunskapen

Matkrock på hem- och konsumentkunskapen

Forskaren Karin Höijer har undersökt matens betydelse för lärare och elever inom hem- och konsumentkunskapsämnet och hur man gör mat meningsfull.

Konferenser
Magasin Skolporten
Nytt nummer ute 13/9

Nytt nummer ute 13/9

Snart kommer terminens första nummer av magasin Skolporten, som har tema Arbetsmiljö. Är magasinet nytt för dig? Ta del av vårt "prova på"-erbjudande: 2 nummer för 99 kr.

Bli prenumerant
Kommande disputationer
Konferens
Förstelärare 2017

Förstelärare 2017

På Skolportens förstelärarkonferens diskuteras uppdragets utmaningar, möjligheter och framgångsfaktorer samtidigt som vi tar sikte på specifikt viktiga kunskapsområden. Välkommen att inspireras!

Läs mer & boka plats
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Konferens
Främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet

Ingen elev ska utsättas för främlingsfientlighet eller rasism i skolan, ändå sker det. Vid dessa situationer är all skolpersonal skyldig att agera, men hur görs det på bästa sätt? Varmt välkommen på en konferens där du får möjlighet att stärka dina kunskaper i hur du bemöter rasistiska och främlingsfientliga strömningar i skolan!

Läs mer & boka plats