Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

0 Skriv ut

Normen om kött som viktigast på tallriken är stark i klassrummen. Ingela Bohm har forskat om hur elever och lärare pratar om mat i skolämnet hem- och konsumentkunskap.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dietist och lärare i hem- och konsumentkunskap och har i båda rollerna märkt att det hos många uppstår en konflikt vad gäller fysisk hälsa kontra psykosocial hälsa i relation till mat. Att det helt enkelt blir en krock mellan vad vi vet är nyttigt men vad vi faktiskt äter utifrån hur vårt liv och leverne ser ut. Jag ville veta mer om hur det här yttrar sig i skolans hem- och konsumentkap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen baseras på klassrumsobservationer i årskurserna 5-9 i fem olika skolor i Ångermanland och Västerbotten. Jag har fokuserat på fyra matgrupper där jag av erfarenhet vet att diskussioner ofta uppstår. De är grönsaker, kött, vegetariska rätter samt sötsaker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det kan uppstå konflikter hos både lärare och elever kring mat utifrån den egna psykosociala kulturen i relation till vetenskap och fysisk hälsa. För lärare är det något av en balansgång då båda värden finns med i kursplanen.

– Kött är centralt för eleverna. Här pratar de framför allt köttets protein som viktigt för att bli stark och orka träna. Reaktionen på vegetarisk mat är ofta att det saknas något på tallriken. Lärarna har heller inte helt lätt att lansera vegetarisk mat, även om de gärna vill och försöker. Men ofta landar deras argument för vegetarisk matlagning i att det ingår i betygskriterierna. Det finns elever som tycker om vegetarisk mat men det är bara de som äter av de vegetariska varianterna om det också lagas mat med kött i.

– Sötsaker på schemat är populärt. Så till den grad att det stundom ger upphov till konflikter mellan eleverna. Millimeterrättvisa när kakor och annat ska fördelas är ett vanligt inslag. Eller att eleverna blir osams om tillagningen, exempelvis hur länge kakorna ska gräddas för bästa resultat. Sötsaker används också som relationsbyggare elever emellan, de delar med sig för att markera vänskap. Kött kan också vara relationsbyggande, att ge bort ett överblivet kycklingskinn kan ses som en vänskaplig gest. Grönsaker har inte alls det här värdet. Eleverna kan utan närmare reflektion slänga bort grönsaker som inte äts upp.

– Krocken mellan den fysiska hälsan och den kulturella eller psykosociala hälsan i relation till mat är tydlig men outtalad i klassrummet. Jag tror att undervisningen skulle vinna på att lärarna istället belyser den här konflikten och låta eleverna få diskutera ämnet.

Vad överraskade dig?

– Receptets makt över eleverna. Saknades en ingrediens, som exempelvis köttbuljong så ser de sällan att grönsaksbuljong kan vara ett alternativ.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutet av min avhandling har jag listat ett antal förslag till diskussionsunderlag som förhoppningsvis kan vara till nytta för lärare i hem- och konsumentkunskap. Att ägna viss tid av undervisningen till att fokusera på ett enda livsmedel skulle kunna vara ett sätt att bredda både syn och kunskap. Att utmana normaliteten är ett annat spår, här skulle alternativa proteinkällor till kött kunna vara ett ämne att ta upp i klassrummet.

Susanne Sawander

FAKTARUTA

Ingela Bohm

Född 1975
Bor i Bredbyn

Disputerade 2016-12-16
vid Umeå universitet

RELATERAT

Slöjd, 8-9 maj 2017

Arrangemang

image descriptionVälkommen till Skolportens årliga konferens för dig som är slöjdlärare! Med avstamp i såväl forskning som praktik belyser vi flera olika utmaningar i slöjdlärarens arbete.Ta del av två intressanta dagar som ger dig inspiration och fördjupad kunskap om slöjdens möjligheter!

Fortbildning för dig som undervisar i musik

Arrangemang

image descriptionMusikämnet är mångfacetterat och kräver undervisning som behandlar en bred variation av områden. Ta del av en konferens med fokus på musikämnet där du får inspiration och ämnesfördjupning. Med föreläsningar som belyser aktuell forskning i musikpedagogik och ger dig praktiska exempel som du kan använda i din undervisning, hälsas du varmt välkommen den 25-26 april!

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Favorit

image descriptionFristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Karin Höijer

Matkrock på hem- och konsumentkunskapen

Intervju

image descriptionForskaren Karin Höijer har undersökt matens betydelse för lärare och elever inom hem- och konsumentkunskapsämnet och hur man gör mat meningsfull.

 
Annons