Hoppa till sidinnehåll
Favorit

Kritiskt tänkande kräver förståelse

Publicerad:2014-03-12
Uppdaterad:2014-05-02
John Miller
Skribent:John Miller
Kristoffer Larsson

Född 1974
i Tvååker

Disputerade 2013-12-12
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Kritiskt tänkande i grundskolans samhällskunskap. En fenomenografisk studie om manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskap hos elever i årskurs 9

Elevers förståelse av en uppgift är avgörande för i vilken utsträckning de kan tänka kritiskt kring den. Det visar Kristoffer Larssons avhandling där han har undersökt elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Kritiskt tänkande är ett paraplybegrepp för en rad förmågor som på olika sätt återfinns i kursplanen för samhällskunskap, som att jämföra, reflektera, resonera och analysera. Jag har själv arbetat som lärare i samhällskunskap på högstadiet och jag och mina kollegor upplevde då att det var svårt att precisera vad kritiskt tänkande handlar om och vad det är man är duktig på när man till exempel kan analysera. Vi upplevde också att det var svårt att finna konstruktiva sätt för att träna eleverna i dessa förmågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9. Jag har studerat hur eleverna tänker kritiskt kring vissa uppgifter och problem som jag designade i avsikt att locka fram deras kritiska tänkande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har gjort en kartläggning av hur elever uppfattar problemen och vilket kritiskt tänkande det resulterar i. En mer utvecklad förståelse för ett problem gjorde att eleverna presterade ett mer kvalitativt kritiskt tänkande än de som hade en mindre utvecklad förståelse av problemet – det är huvudresultatet. Jag försöker också didaktisera resultaten och visa hur lärare kan använda sig av dem i undervisningen för att träna elevernas kritiska tänkande.

Vad överraskade dig?

– Det som kanske förvånande mig mest var att varje problem eller varje innehåll i viss mån kräver sin specifika form av kritiskt tänkande. Det kan exempelvis ställa till problem när det gäller att generalisera och träna en allmän förmåga av kritiskt tänkande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärarutbildningen för lärare i samhällskunskap och lärare i praktiken kan använda resultaten. De kan designa undervisningen utifrån resultaten och det finns också en möjlighet att diskutera bedömning och betyg utifrån dem. Även forskarvärlden kan dra nytta av resultaten, bland annat då jag för in ett nytt perspektiv för forskning kring kritiskt tänkande – det fenomenografiska.

Åsa Larsson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev