Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Lärarna tappar inflytande över nya medier i undervisningen

Publicerad:2015-02-18
Uppdaterad:2015-03-27
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf
Kristina Hansson
Kristina Hansson

Född 1956
i Överkalix

Disputerade 2014-12-12
vid Umeå universitet

Avhandling

Skola och medier. Aktiviteter och styrning i en kommuns utvecklingssträvanden

Är det lärarna eller IT-avdelningen som bestämmer över vilka nya medier som används i undervisningen? Den frågan ställer Kristina Hansson i sin avhandling som handlar om problematiken att integrera nya medier i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare, mediepedagog och medieutvecklare och har under åren erfarit flera stora skolreformer. Den bild som förmedlas av utfallet är ofta förenklad och lärarna får ofta skulden för att saker och ting inte blivit som planerat. Jag ville med avhandlingen visa hur komplext det är att integrera nya medier i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om styrningsproblematiken med att integrera nya medier i skolan. Det är en fallstudie från Piteå kommun, där lärare med utgångspunkt i läroplanens styrdokument och policys försökt hitta sätt att integrera nya medier. Jag har också använt min egen berättelse i det att jag som lärare, mediepedagog och medieutvecklare varit en pådrivande och styrande kraft i arbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Över tid märks tydligt att ju mer skolan ekonomiseras desto mer förlorar lärarna inflytandet över hur nya medier används i undervisningen. Enligt läroplanen var det upp till lärare och elev att själva bestämma vad och hur nya medier användes. Men i takt med att allt fler datorer kom in i skolan hamnade besluten kring nya medier på kommunens ekonomi- eller IT-avdelning. Ett konkret exempel från studien är när ekonomichefen säger rakt ut till läraren att det är nyckeltalen som styr valet av nya medier i skolan.

– Jag fann två olika så kallade styrningsrationaliteter inom de statliga styrningsdokumenten. Den ena såg lärarnas kompetens och vikten av deras inflytande som betydelsefull medan den så kallade misstroendestyrningen fokuserade på kontroll och mätning av skolans verksamhet. Jag fann även tydliga olika intressen om varför nya medier ska införas i skolan. Film introducerades exempelvis i regel utifrån skolans övergripande uppdrag som samhällsförbättrande kraft. Intåget av IT i skolan skedde däremot under stark påtryckning från näringslivspolitiskt håll.

Vad överraskade dig?

– Framför allt den tydliga skillnaden i synen på vad skolan är som framkommer i policydokumenten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många som är intresserade av att skapa den goda skolan kan känna igen sig. Jag hoppas också att kommuner kan ha nytta av resultaten när de genomför reformer. Men även politiker på riksnivå kan ha nytta av studien.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev