Lässvårigheter på mellanstadiet finns kvar på högstadiet

Elever som har lässvårigheter i början av mellanstadiet har ofta kvar svårigheter i årskurs 9. Det menar Karin Stenlund som har forskat om elevers läsutveckling under mellanstadiet och högstadiet.

Karin Stenlund
Karin Stenlund

Född 1950
Bor i Norsjö

Disputerade 2017-04-28
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge som lärare, mest som speciallärare och specialpedagog på alla stadier i grundskolan. Jag har hela tiden varit speciellt intresserad av läsning, det vill säga läsinlärning, läsutveckling och lässvårigheter. Den mesta forskningen om läsning i Sverige har gjorts på elever i lågstadiet. Väldigt lite forskning är gjord på mellan- och högstadieelever. De internationella läsförståelseundersökningarna PIRLS och PISA fokuserar också på mellanstadiet och högstadiet så jag tyckte att det var intressant att följa läsutvecklingen hos elever på dessa stadier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsfärdigheter hos en grupp elever med och utan läs- och skrivsvårigheter på mellanstadiet och högstadiet. Jag har undersökt hur de grundläggande läsfärdigheterna avkodning, ord- och läsförståelse utvecklats från början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. På mellanstadiet undersöktes också vilka förutsättningar eleverna gavs att utveckla sin läsförmåga i klassrummet. Dessutom beskrivs elevernas användning av olika strategier i årskurs 9.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att utvecklingen av de testade läsfärdigheterna är liten från årskurs 4 till årskurs 9. Elever som har lässvårigheter i årskurs 4 har ofta kvarvarande lässvårigheter i slutet av högstadiet.

– Jag kunde också se att användningen av olika strategier varierar i hög grad mellan eleverna. Skickligare läsare har oftast en hög användning av strategier, men ett högt resultat på ett läsförståelsetest innebär inte per automatik en hög användning av strategier. Mina resultat visar att även andra faktorer kan påverka elevers läsförståelse.

Vad överraskade dig?

– Jag intervjuade en mindre grupp elever, som ingick i den stora undersökningsgruppen, om användningen av förståelsestrategier. Då framkom det hur svårt en del elever kan ha att tolka faktatexter i en åldersadekvat lärobok. Sådana texter är ofta komprimerade och har ett akademiskt språk som är svårt att förstå. Mina resultat visar på nödvändigheten av att samtala om texter och att undervisa om förståelsestrategier i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på alla stadier och beslutsfattare. Mina resultat styrker att utvecklingen av de grundläggande läsfärdigheterna måste ske under lågstadiet, men en fortsatt läsundervisning är också nödvändig under hela mellanstadiet och högstadiet för att utveckla de mer avancerade läsfärdigheterna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-05-23 12:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-06-01 09:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konferens för dig som arbetar i särskolan, 8-9 nov i Stockholm

Välkommen till vår konferens med fokus på undervisning, förhållningssätt och pedagogik för dig som arbetar i grundsärskolan, inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolan. Konferensen berör bland annat frågor som bemötande av nyanlända, BFL i särskolans skolformer, strukturerad läsundervisning och mycket mer.

Specialpedagogik i förskolan, 5-6 okt i Stockholm

Förskolan är en inkluderande miljö där varje barn ska ges möjlighet att nå sin fulla potential och utvecklas efter sina förutsättningar. En viktig faktor till lärande är språket – därför lägger vi stort fokus på språkutveckling i förskolans kontext på årets konferens. 

Lässvårigheter ofta kopplad till svag hörförståelse

Lässvårigheter ofta kopplad till svag hörförståelse

Maria Levlins avhandling visar att elever med läsförståelsesvårigheter ofta har svag hörförståelse. Nedsatt hörförståelse påverkar också resultaten i matematik i nationella proven i årskurs 3, menar hon.

Nytt mätverktyg kan hjälpa elever med lässvårigheter

Nytt mätverktyg kan hjälpa elever med lässvårigheter

Ett nytt datorbaserat verktyg mäter texters läsbarhet med större noggrannhet än Lix. Det visar Katarina Heimann Mühlenbock i sin avhandling. Det språkteknologiska verktyget gör det möjligt att mycket bättre anpassa och hitta texter för målgrupper med lässvårigheter

Konferenser
Magasin Skolporten
Ur nr 3/2017:

Ur nr 3/2017:

Tema: Rasism och främlingsfientlighet. Samtal i stället för konfrontation är det bästa sättet att bemöta rasistiska åsikter i skolan, menar forskarna. Stor intervju med den belgiska skolforskaren Pedro de Bruyckere, om moderna myter om lärande och utbildningar, bla lärstilar. Reportage: Maktlekar – dolda kränkningar av elever i skolan.

Läs mer
Kommande disputationer
Konferens
Förstelärare 2017

Förstelärare 2017

På Skolportens förstelärarkonferens diskuteras uppdragets utmaningar, möjligheter och framgångsfaktorer samtidigt som vi tar sikte på specifikt viktiga kunskapsområden. Välkommen att inspireras!

Läs mer & boka plats
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Konferens
Främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet

Ingen elev ska utsättas för främlingsfientlighet eller rasism i skolan, ändå sker det. Vid dessa situationer är all skolpersonal skyldig att agera, men hur görs det på bästa sätt? Varmt välkommen på en konferens där du får möjlighet att stärka dina kunskaper i hur du bemöter rasistiska och främlingsfientliga strömningar i skolan!

Läs mer & boka plats