Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Litteratursamtalets möjligheter i klassrummet

Publicerad:2011-03-25
Uppdaterad:2012-03-27
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Vad förväntar vi oss att elever ska lära sig om litteratur och läsning inom ramen för svenskämneti skolan? Det har Michael Tengberg undersökt i avhandlingen Samtalets möjligheter. Omlitteratursamtal och litteraturreception i skolan .

Michael Tengberg

Född 1978
i Kristinehamn

Disputerade
2011-03-11

vid Göteborgs universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan

Avhandling

Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av litteratursamtal som arbetsform i klassrummet och jag hade lagt märke till attdet inte fanns någon studie om hur samtalet inverkar på elevers läsprocess. Den forskning som finnshandlar om demokratiaspekter eller genus.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om på vilket sätt litteratursamtal kan få betydelse för elevers läsning av skönlitterära texter. I minstudie ingår fyra lärare och lite över 200 elever som läser en och samma novell. Det är ingen somhar undersökt hur elever upplever deltagande i den här typen av samtal, och jag kan se att elevernasegna bekräftelse på samtalets betydelse kan väga in som ett tungt argument för samtalets funktion.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har bland annat identifierat sex olika läsarter som innebär olika sätt att se på, ellerförhålla sig till, den litterära texten. De läsarterna kan vara värdefulla för svensklärare ochsvensklärarutbildningen eftersom det är viktigt med bra begrepp för att precisera innehåll både i denbefintliga undervisningen och i en möjlig framtida undervisning.De sex läsartsbegreppen kan även vara viktiga för att inspirera fler forskare att studera vilka läsartersom premieras i undervisningen. Man tenderar att i forskning om litteraturundervisning fokuserapå vilka texter som elever får läsa i skolan, jag menar att det finns fler intressanta aspekter avundervisningens innehåll än att studera än vilka texter det är fråga om.

Vad överraskade dig?

– Det blev tydligt för mig vilken betydelse den enskilda läraren har. Även när fyra lärare och enforskare tillsammans har utformat ramar för en aktivitet blir den enskilde lärarens praktiskaiscensättning av undervisningen viktiga för resultatet. Jag förutsåg inte riktigt att den dimensionenskulle bli så påtaglig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Blivande och verksamma lärare. Resultaten ger en god inblick i möjligheter och utmaningar i attdiskutera skönlitteratur. Det är ingen metodbok men I avhandlingen finns erfarenheter beskrivnasom jag tror att lärare kan känna igen sig i och dra nytta av i sin egen undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev