Mer fokus på innehåll i det akademiska skrivandet

Studenter och elever utvecklar sin kunskap genom att skriva – svårigheter med att producera text hanteras däremot ofta som en språklig fråga, konstaterar Ann-Marie Eriksson som har forskat om det akademiska skrivandet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare jobbat som gymnasielärare inom naturvetenskap och teknik, och undervisar i akademiskt skrivande på högskolan sedan 1999.

– När man pratar om studenter och elevers svårigheter i förhållande till skrivande riktar man ofta fokus mot språkträning. Men de utvecklar också sin kunskap genom att producera text. Inom exempelvis universitetsutbildningen för ingenjörer är det texternas innehåll som kommer i fokus. Det intresserade mig att förstå vad som kan göra skrivprocessen mer verksam för kunskapsutveckling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka utmaningar det innebär att ta sig in i ett kunskapsfält, som är nytt för studenterna, genom att producera texter. Jag har studerat handledningen av en akademisk skrivuppgift inom området hållbar utveckling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den här typen av skrivuppgift innebär en utmaning för studenter och lärare. Jag följde studenterna under fem veckor när de undersökte en specifik fråga för hållbar utveckling genom att producera en rapporterande text. Under den tiden deltog studenterna i två till tre handledningstillfällen. Det överraskade mig att själva textutkasten, det vill säga de textunderlag som studenterna hade producerat till ett handledningstillfälle, var så väsentliga och viktiga för hur det som var kunskap inom fältet kunde göras till något konkret. I relation till vad som stod i texten kunde lärarna utmana och lotsa studenterna vidare.

– Texten blev en slags startpunkt för var läraren ska möta sin student, och på vilken nivå – den var en resurs för både lärare och student.

– De textliga formuleringarna hänger ihop med hur man inom ett specifikt område producerar fakta och data, och hur man kommer fram till slutsatser och rekommendationer för hur man ska hantera, i det här fallet, miljöproblem.

Vad överraskade dig?

– Hur verksam den textbaserade handledningen kan vara och den avgörande rollen som lärarna spelar. Eftersom de är experter kunde de utmana studenterna på ett konkret plan. Idag arbetar man en hel del med kamratrespons i skolan och olika former av kollegial respons mellan studenter inom högskolan – det kan vara värt att titta närmare på hur långt man kan komma med det och i vilket läge som studenterna eller eleverna behöver träffa någon som är expert inom sitt område.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare på alla nivåer kan hitta något som inspirerar i de tre delstudier som utgör kärnan i avhandlingen. Inom högskolan har det blivit mer vanligt att man följer skrivprocesser över tid och stöttar med handledning – dessa lärare kan hitta idéer till sitt arbete. Skrivprocessen har ofta blivit beforskad med hjälp av texter – det är viktigt med fler studier som observerar arbetet som pågår när man skriver.

Åsa Lasson