Mer hänsyn borde tas till elevernas upplevelser vid prov

Elevers motivation och ansträngningsgrad varierar stort beroende på hur viktiga de tycker att proven är. Det visar Eva Knekta i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i naturvetenskap samt som provutvecklare av nationella prov. I den senare rollen blev jag intresserad av vad eleverna tänkte kring proven. Dels eftersom det kan påverka hur man kan tolka provresultaten, del för att elevernas upplevelser av prov kan påverka deras syn på lärande och sig själva.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur elever förhåller sig till nationella prov och så kallade utprövningar, ett slags förtest där kvaliteten på nya provuppgifter utvärderas. Utprövningarnas vägs inte in i betygssättningen, utan provets syfte är att testa utformningen av de nationella proven. Jag har genom enkäter till cirka 2300 elever i årskurs 9 samt gymnasiet ställt frågor om hur viktiga de anser att dessa båda prov är, om de är motiverade, nervösa och liknande.

– En del av avhandlingen handlar om hur man kan mäta elevers provmotivation på ett bra sätt. Här har jag tagit fram och kvalitetssäkrat en enkät för årskurs 9 och gymnasiet som kan ligga till grund för fortsatta studier av provmotivation.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas motivation skiljer sig beroende på vilket prov de gör – på de nationella proven är motivationen betydligt högre jämfört med utprövningarna. Man kan helt enkelt inte anta att eleverna anstränger sig lika mycket på dessa två olika prov. Detta är inte särskilt förvånande men det understryker vikten av att ta hänsyn till elevernas provmotivation och ansträngningsgrad när man tolkar olika provresultat, annars kan det leda till felaktiga slutsatser om till exempel uppgifternas svårighetsgrad.

– Min studie visar också att det finns en grupp elever som är oroliga inför och under prov, en ängslan som kan göra att de har svårt att få ur sig kunskaper och därmed inte får möjlighet att visa vad de kan. I resultaten syns också skillnader i motivation mellan klasser, vilken kan bero på hur läraren presenterat proven.

– Att kommunicera provens syfte och vad resultaten ska användas till och att elevernas insats är ett viktigt bidrag samt att som lärare skapa en uppmuntrande stämning under själva provet, är alla viktiga delar för elevernas motivation. Exempelvis verkar en tydlig uppfattning av nyttan av att göra utprövningen kunna öka motivationen. ”Det här ger mig ett tillfälle att öva inför de nationella proven”, som en elev uttryckte sig.

Vad överraskade dig?

– Att de flesta eleverna ändå instämmer helt eller delvis till att de ansträngt sig även på utprövningarna, trots att provet inte påverkar deras betyg.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan inspirera fler att forska kring elevernas upplevelser och tankar kring prov och att fler tar hänsyn till provmotivation när man genomför och tolkar prov. Detta borde i slutändan kunna leda till att eleverna får en mer rättvis, stimulerande och god provmiljö, samtidigt som provresultaten kan bli mer rättvisande.

Susanne Sawander

Foto: Per Gunnarsson